Bra cykling

Smaka på det. Snabbdistans i Roslagens mörker en februaritisdag. Nästan som poesi!

Det var dock allt annat än poesi när jag tog mig ut i skymningen denna tisdagskväll, kittad med inställningen att köra slut på mig själv. Så blev det också.

Vägen ut ur stan var snabbast möjliga och gjordes lite mer spännande av halvdåliga cykelbanor. När jag äntligen svängde upp mot Ullna GK och den klassiska jordhögen fick jag en mindre chock. Såklart oplogat 300 m och 10 cm djup snö. Ett tappert cykelspår i snön. SPD-SL pedaler. Typ två halva SPD-vurpor senare och klossarna fulla med snö kunde jag stanna och få bort snön inför resten av passet. Vem sa att distans ska vara lätt? 😉

Angarn. Helt tomt, kolmörkt så när som på min MagicShine-lampa. Närmast torr asfalt. Poetiskt vackert, bra stämning. Rundans bästa kilometrar, helt klart!

Jag fick även göra ett återbesök i Skålhamra. Sådär vägar, bara så att ni vet! Snömodd och gropar. Men riktigt kul på platten när man trycker på. Här börjar jag även känna att det hårda tempot gjort ut sin rätt. Perfekt.

När jag kommer in till stan igen och plockar Värtabacken från TV4-husets sida så är det väldigt nära kramp i båda låren. Nöjd vevar jag vidare nerför sista biten hem och välförtjänt energitillskott i form av köttfärslimpa, nyponsoppa och vatten, inte nödvändigtvis i den ordningen. 😉

3 h och 70 km avklarade, en helt vanlig tisdagskväll i februari.

Vissa åker bil, andra cyklar.

Rödklädd dåre i skymningen 🙂

Mot Ullna GK!

Belysning behövs när klossarna ska rensas från snö efter 300 m snö-CX och några urklick 😉

En klassiker.