Bra cykling

Explorer.

Nytt distanspass i all dess enkelhet och start med bästa uppfarten på ön – från El Doctoral till San Bartolomé. Lite drygt underlag efter Doctoral som dock övergår i finfin asfalt med skön förmiddagssol i lagom lutning uppför. (Kanske även öns roligaste utförskörning med lite trafik och skarpa kurvor och så några korta spurter.)

Idag fick vi sällskap av Zander från UCK så vi var 2 TMCK och 3 UCK ute på vift.

Givetvis ny fika i Ayacata där gruppen splittrades. Några mot toppen, en hemåt och jag på utflykt på nya vägar. Kul att se lite nytt på andra sidan Ayacata-bergen.

För egen del sista ”maffiga” distanspasset, imorrn rullar jag bara innan det blir hemåt söndag förmiddag. Rätt god vecka med helt klart bästa vädret jag har upplevt på ön de tre gånger jag varit här.

11 mil, 4:40 på klockan och strax norr om 2400 hm.

Trio söta gossar. Zander, Bernås, Jesper.

Bästa åkningen på ön..

Depåstopp i San Bartolomé. Till höger när man kommit in i byn finns detta sköna vatten.

Hårda grabbar.

Eller helt enkelt: nytt distanspass till toppen på ön, Pico de las Nieves.

Ryktet hade gått att resten av svenskarna på ön ville se oss mer, så sagt och gjort, vi styrde mot Mogan för att möta CK08-gänget på vägen och hoja lite med dem. Och lite blev det.

Vi kom ifrån varandra ganska snabbt och när vi styrde mot Maspalomas hade vi fått tunne Erik Kullgren med oss åtminstone.

Backen mot utsiktspunkten ovanför Maspalomas tog vi det lugnt innan Jesper började vispa på och Kullgren & jag följde. Tydligen blev det pers i backen trots meskörningen i början. Skönt att veta att man har mer att ge. 🙂

Sedan fortsatte vi uppåt, och uppåt, och uppåt, till Ayacata för obligatoriska Bocadillo med Serrano och Keso. När vi var klara med det styrde vi bara vidare upp mot Pico Nieves.
Vi hade egentligen inte tänkt ta toppen men när vi var så nära så blev det så bara av farten. Även idag visade sig vädret och vyn från sin bästa sida..

Lite kylig nerförskörning sedan, men det blev snabbt bättre och rätt vad det var så var vi tillbaka på utsiktspunkten ovanför Maspalomas och det enda som återstod var nerförskörning och nervarvning.

Nätta 5:52 på GPS:en och 14,1 mil. 3100 hm.

Så här har det sett ut varje dag..

#pårullen (det gick inte snabbt här ska tilläggas 🙂 )

Min vattenflaska sprängdes tidigt men vad gör det när man får en skön morgon i sadeln?

Dag fyra här nere och känslan var rätt god från start. Men plötsligt sprängdes min vattenflaska! Snabbt konstaterade jag att det här är ett supertillfälle att bara köra med en flaska resten av dagen och veckan. Inga problem 🙂
Varför flaskan sprängdes? High5 Zero-tabletter som jag inte låtit brusa klart. Då bildades undertryck som sprängde locket av flaskan 🙂

Norrut sedan för att ta oss an den schyssta stigningen till Santa Lucia (via El Doctoral). Enligt mig kanske trevligaste biten uppförscykling på hela ön. Väldigt bilfritt, mestadels bra asfalt och rätt lagom lutning. Dessutom superb vy mot dalen när man väl kommer över första större krönet.

Det kändes från start dock att benen fått slita senaste dagarna och värre skulle det bli. Sista biten till Ayacata (”lunchstället” #1 för oss denna vecka) tog jag i eget tempo när jag började gå lite tom. Bocadillo med serrano och keso var väl långt ifrån den bästa, men den slank ner innan Henrik, Jesper och jag stack vidare mot toppen, Pico de las Nieves. Hofvet-Andreas med vän hann vi med att träffa en sväng med.

Den där första biten från Ayacata upp mot toppen rekommenderas egentligen att man tar innan fikastopp. Efter fika är man rätt seg och har ju precis ätit, så då slår 15 % lutning till rätt hårt där i början 😉

På toppen ca 45 min senare fick vi njuta av rätt go utsikt åt de flesta väderstreck. Senast jag var där med Angelica och Kaspar hade vi inte så mycket att se innan skräckutförskörningen vi sedan fick uppleva. Skillnad nu!

Efter toppen så blev det ju rätt mycket utför, ända ner till kusten faktiskt. Ayacata-Mogan-Puerto Mogan och sedan hem via kusten som en schysst avslutning på den bästa dagen hittils.

5:30 h och 14 mil enligt Strava.

Imorrn vilodag.

Följa John och John. (Alex & Jesper)

Elitkillarna på 2000 m höjd.

Å så in i dimman 🙂

Idag var vi alla lite slitna, det innebar att tröttaste cyklisten blev avhängd redan längsmed kustvägen på väg mot Puerto Mogan 😉

Givetvis körde vi testbacken från Mogan till Tauropass, väldigt lugnt och kontrollerat. På toppen en cola & banan för egen del innan jag styrde efter Henrik och Jesper som var mest sällskap idag. Alex och Daniel chillade och tog lättare väg vilket vi insåg först efter 1 h väntan på dem i Ayacata 😉

Redigt pass på fyra timmar in på kontot.

Lite sliten här kanske..

Blivande lagpolarna.

Det blev visst lite av en rivstart på Gran Canaria-veckan här. 5 h bergsdistans med två rejält branta backar och man är ganska ödmjuk nu. En av dem peakade på 26 %..

Daniel B, Henrik, Jesper, Alex och jag cyklade Maspalomas-Soria-Tauropass-Ayacata-Sankta Lucia och hem igen via kusten. Knappt 13 mil.

Det blev lite kändisspotting i Ayacata med där vi delade lunch med CK08-damlaget och Andreas från Hofvet. Många svenskar här nere nu!

Internet är obefintligt här just nu men vi jobbar på det.

Alex & Henrik.

Goa grabbar.

Henrik.