Bra cykling

Om jag skulle cykla i ett proffslag så skulle jag garanterat vara vattenbärare. Åtminstone i mitt nuvarande cyklistskick 🙂

Här är två foton från två skilda tillfällen under sista etappen på Viking Tour. Notera vem som är framme och drar, båda gångerna.. samme Hofvare som inte missade en enda förning och sedan ryckte i sista klättringen på Viking Tour 2011. Obs, det är mig det handlar om. Inte Arne som ligger precis bakom, och som inte heller missade en enda förning.. vad säger man.. Hofvet-mentalitet eller bara galna? Det är så här man gör det efter 90 mil cykling på 6 dar:

Så var det dags för sjunde och sista etappen på Viking Tour 2011! Äntligen! Lite drygt 11 mil ”hem” till Hemsedal där allt startade för en vecka sedan.

För egen del var jag lite sänkt med troligtvis feber senaste två dagarna, men jag hade ingen tanke på att bryta loppet. Så efter en bra frukost var det dags att sätta på sig Hofvet-kläderna igen.

Etappen började med en 20 km lång stigning och här hade jag det tufft. Släppte gruppen med favoriterna omgående. Släppte andragruppen några km senare. Tredjegruppen bet jag mig fast i till slut och när det började plana ut lite så var det klart att det var i denna grupp dagen mestadels skulle spenderas i. I gruppen bland andra Arne Håland från Hofvet och Glenn från Belgien. Och några ganska starka till, tack och lov!

Vi påbörjade samarbetet ganska omgående fast det var rätt jobbigt i det varierande landskapet, med såväl vind, kullar och nerförskörningar som skulle klaras av. Speciellt hårt blev det när vi stundtals bara var 5 cyklister som drog, fast gruppen bestod av ca 12 st.. men det gick. Alla stannade vid första matstationen, det var man tvungen. Det behövdes också kan jag säga.. här fick jag grym hjälp av Jep från Holland som fyllde på mina 2 flaskor medan jag åt en syltmacka 🙂 det var bråttom, bråttom här! Vi höll ihop i gruppen till dagens sista rejäla stigning. 6 st som jobbade där fram.. hårt!

I sista stigningen på Viking Tour var vi en samlad grupp i åtminstone några km. Men det gick otroligt lugnt uppför.. så i en serpentinkurva tog jag insidan och fick lucka på 5 meter. Tryckte på lite och fick ännu större lucka. Då bestämde jag mig för att gå loss solo resterande 4 km uppför till bergspriset. Det gick väldigt snabbt att få ett rejält avstånd på gruppen, utan en alltför stor ansträngning. När det är 5-6 % snittlutning känns det nästan som platt i dessa sammanhang, så det gick undan när jag väl tryckte på. Stundtals uppe på 22-23 km/h uppför. När jag väl var över toppen var det dags att använda sig av tempofärdigheterna. Ner i tempoställning och ösa så gott jag kunde. Jag måste ha fått åtminstone 2 min på min tidigare grupp, men 30 km senare, med 8 km kvar till mål, kom delar av gruppen ikapp mig. Soloutbrytningen var i alla fall värd ett försök och var helt klart dagens roligaste!

Med 1 km kvar till mål attackerade spurtaren i gruppen, men det hade han inget för – målgången var uppenbarligen uppför i typ 7 % lutning, passande för denna upplaga av Viking Tour.. vi gick i princip i mål samtidigt hela gruppen. Skönt..

Min GPS-fil från etapp 7 tillbaka till Hemsedal

Näst sista etappen på Viking Tour 2011! Och det känns rätt så okej att det är så, faktiskt – framför allt eftersom jag börjar känna av skiftningarna i klimatet och immunförsvaret inte riktigt är på topp längre 🙂

Dagens etapp var på 79 km med återigen målgång uppför, såklart 😉 I klungan var det väldigt ryckigt till en början, vilket tog något på krafterna, Många igångdrag, plötsliga fartökningar, någon attack eller två som skulle hämtas in. Men det lugnade ner sig en liten bit innan första kullen som skulle klaras av. Sedan bar det upp och ner, upp och ner några mil. I första klättringen släppte många väldigt tidigt, det börjar märkas att alla har drygt 70 mil i benen! Jag orkade inte heller med det ökade tempot, speciellt inte i dagens första klättring, så vi var ett gäng på närmre 20 cyklister som bildade en andragrupp anförd av bla mig. I utförslöpan körde vi sedan dessutom ikapp favoriternas grupp igen! Lite förvånad var man, men de hade tagit det lugnt där framme.. låg bakom dem i några km innan det var dags för dagens andra, lite mer rejäla stigning. Här släppte hela gruppen i princip direkt och vi blev till slut en liten grupp på 6 cyklister som jobbade oss upp till toppen. Därefter återigen samarbete när vägen gick upp och ner, upp och ner – och till slut bara nedåt. Här tappade vi tyvärr Arne, också från Fredrikshof, så vi var 5 st till slut som kom in i dagens näst sista klättring.

Tack och lov var dagens klättringar långt ifrån lika jobbiga som dem från igår (framför allt Jyvasshytta), så pulsen var något mer stabil och lägre – vilket lade grunden till en liten fartökning som blev en attack från min sida med ca 6 km kvar till mål. Höll undan nerför till sista klättringen där jag sedan rullade över mållinjen med Christian från Stavanger på rulle. Skönt.. 🙂

Inför dagen låg jag på 18:e plats i sammandraget, av de 170 cyklister som startade Viking Tour. Blir svårt att gå upp på någon bättre placering, men jag får se var jag hamnar! Topp 20 vore nice, då åtminstone dussintalet cyklister här är elit från Sverige, Norge och Belgien framför allt.

Här är mina GPS-filer från idag:

• Viking Tour etapp 6: Lom-Övre Årdal
• Till Övre Årdal från målgången

Brutalt är nog ordet för dagens 13 mil långa etapp från Geiranger till Lom, med målgång uppe på Juvasshytta. Helt sinnessjukt faktiskt. 🙂

Dagen startade med en klättring på 16 km och vi var några stycken som släppte favoriternas grupp rätt så tidigt. I vår grupp var vi till slut ca 20 cyklister över toppen och som kunde samarbeta 10 mil ända till botten av dagens och Viking Tours hittils sjukaste och jobbigaste stigning. Det kändes rätt bra att rulla fram i belgiska kedjan där samarbetet gick riktigt bra – vi hade ett snitt på nästan 41 km/h nerför och i motvinden första 8 milen. Innan stigningen till Juvasshytta blev det också ytterligare gruskörning på en lite lömsk väg med massa potthål, men vi var samlade tills klättringen skulle påbörjas. Jag hade också äntligen vatten i min flaska igen, då jag fick cykla första 95 km på endast 0,7 dl sportdryck pga en flyttad matplats. Nåväl!

Juvasshytta. På toppen av fjällen en bit från Lom. Snittlutning på 9,3 % och 13,8 km lång. Över 8 km av stigningen: lutning på 11-15 %..

Profilen för Juvasshytta-klättringen:

Så fort vi kom in i klättringen var det genast 4-5 st som gick loss och fick avstånd. Allt eftersom plockade jag in avståndet och var som bäst 3:a upp från min grupp, men hamnade till slut som 5:a upp av oss 20 som samarbetat tidigare. Klättringen går nästan inte att beskriva. Det här var första gången i mitt liv som jag började sicksacka på riktigt över vägen, för att det inte gick att cykla på något annat sätt. Återhämtningen fick man när lutningen var ca 8 %.. men till slut gick det och jag rullade in på strax under 5 timmar för dagens etapp. Vet ej vilken placering dock!

Här är min Garmin GPS-fil från dagen

Efter målgång var det samma väg tillbaka, så neråt och till Lom. Här fick jag också ny punktering, troligtvis pga hettan från hjulet mot slangen efter den rejäla utförskörningen.. så slangen smällde. Fick en ny slang av Joel Håland imorse och den pumpades till slut upp med en norrmans kolsyrepatron, riktigt schysst 🙂

Dagens middag blev dubbel med 3 cyklister ut norska Team Kjekkas (det orangea teamet här på Viking Tour). För egen del kebabtallrik och sedan tacobuffé på det 🙂

Just ja – trots att jag inte vinner någon etapp eller ledartröja har jag ändå blivit lovad en puss på kinden av den sötaste podiumflickan här på Viking Tour. En liten vinst i sig!

Idag 18,5 mil cykling och då fick jag ändå åka sista 5 km ner till Geiranger i bil 🙂

Dagen började ungefär som den slutade igår – kallt och regnigt. Senare blev det dock mest kallt! Vi cyklade först ”transport” till mål, där jag och Öysten från Oslo samarbetade.

Men – dagens etapp innehöll allting!

• Gruskörning på över 1000 m höjd – check
• Grusväg sista stigningen till mål – check
• 5 meter sikt på väg ner till Geiranger – check
• Punktering x 2 (+ en slang till senare) – check
• Dödströtta cyklister – check

Och så vidare.. 😉

Jag låg med i klungan lätt till första stigningen och hängde även med favoriterna en bit in i stigningen – bättre än tidigare dagar. Blev dock ifrånåkt av klungan och sedan av två andra cyklister som blev avhängda från klungan, och jag körde till slut solo på vägen upp till första toppen. Förutom sista 500 metrarna när jag fick sällskap av Marjo Leijn Truyers, etta bland damerna i tävlingen.

Väl uppe på toppen blev det magisk gruskörning svagt utför och här bombade jag på helt okej – så okej att jag kom ikapp den ena tysken som kört ifrån mig tidigare. La mig bakom honom ungefär 10 sek innan jag tyckte att det gick för långsamt och gick förbi. Han hängde på såklart, men var dock inte så samarbetsvillig till en början..
Så småningom blev vi en grupp på 4 som till slut blev 6 st som samarbetade i motvinden nerför, på väg till sista klättringen för dagen. Och jisses vad alla var slut. Jag och tysken drog nog mest, men vi hade god hjälp av bla Tim och en annan av de belgiska åkarna. När klättringen till slut kom gjorde jag ett litet ryck och fick lucka, som stadigt växte hela tiden. Sista 4 km var det riktigt jobbig grusväg till toppen, och ännu jobbigare turistbussar.. Men det höll hela vägen och jag måste ha gått in minuten före den andra från samma grupp – och före de båda cyklisterna som kört ifrån mig på dagens första stigning.. rätt nöjd ändå!

Min placering för dagen är dock oklar då inga resultat ännu blivit publicerade.

Här är mina GPS-filer för dagen:

• Sandane-Geiranger
• ”Transport” till starten i Stryn
• Utförslöpa till Geiranger (tills min andra punktering)

”Har man inte haft regn när man cyklat i Norge, så har man inte cyklat i Norge!”

(Citat från Henrik här på Viking Tour)

Men det sagt kan man lugnt säga att dagens etapp på Viking Tour blev blöt. Rejält blöt! Redan efter masterstarten i Balestrand så fick vi börja väja för stenras och se upp där vägen inte syntes för allt vatten som låg över den. Dagens etapp var dock neutraliserad, så ingen tävling idag – och även ”vilodag”, fast man knappast kan kalla 17 mil och ca 1300 höjdmetrar för vilodag 🙂

Fram till första stigningen var vi ganska samlade, men efter matstationen på toppen blev det bara smågrupper (Joel Håland och jag) i 6 mil ända fram till den andra matstationen – lite småjobbigt bitvis med framför allt vind men även lite kyla. Och slakmotorna..

Kl 12 stannade vi och gruppen vi precis kommit ikapp, och höll en tyst minut för de omkomna i Utöya och Oslo-dåden här.

Det var rörande.

För övrigt var båda matstationerna idag väldigt välkomna, på den första fick vi bland annat varm soppa och på den andra nötter, godis och annat trevligt. Dessutom en lite större grupp att samarbeta i sista 7 milen, så det var super!

Dagens roligaste var helt klart när den privata följebilen till ett norskt ”elitlag” följde vår grupp i en massa mil. Vi fick både dricka, mat, 80-talsmusik och punkteringar fixade (norrmannen fick punktering på sitt bakhjul i en utförslöpa). Vid några lite ”farligare” vägkorsningar steg de ur och stoppade trafiken för oss också. Grym uppbackning!

Sista 3 milen blev til till slut ett 50-tal cyklister som rullade nerför till Sandane, där vi sover i en skola inatt.

17 blöta, men ändå roliga mil i ett Norge där översvämningarna just nu motsvarar hela 5 års översvämningar – en liten måttstock på hur blött det har varit 🙂

Min GPS-fil från idag

Vi fick ett chockuppvaknande en mil in på andra etappen i Viking Tour 2011 idag – det var inte en stigning – det var en vägg! Från platt till 20 % lutning pang bom. Och så såg det ut resten av den 1,4 km långa stigningen med en snittlutning på 16 % (min GPS sa dock hela tiden 19-21 %..). Jag har aldrig sett så många stiga av cykeln i en stigning.. och fler var det fick jag höra efteråt. Stigningen var 10 minuter ganska brutal pina och när det är så här brant måste man ”vila” i svängarna när det bara är 8 % lutning..

Var stigningen finns? Sikta på Stalheim ca 1 mil sydväst om Gudvangen så hittar du rätt..

Dagen började annars med regn och dimma. Sedan fortsatte den bara med dimma, när vi tog färjan över Nærøyfjord, som för övrigt är listad på Unescos världsarvslista. Väl framme efter ca 2 h blev det start för racingklassen!

För egen del är jag relativt nöjd med min insats under dagen. I första stigningen tappade vi eliten och en mindre grupp. I utförskörningen blev vi till slut uppåt 12-15 cyklister som samarbetade och körde ikapp den mindre gruppen. Riktigt bra samarbete och här gick det rejält snabbt.. jag var uppe på över 70 km/h flera gånger. Men det var jobbigt! Så när dagens andra (dock betydligt snällare) stigning skulle klättras så blev det till att släppa igen. Denna gång släppte även min klättrarbuddy Henrik, så man var inte ensam. Dessutom cyklade vi allt eftersom förbi flera som släppt från gruppen före 🙂 Så sista 25 km av tävlingen idag spenderades med ytterligare en finfin klättring och annars mestadels böljande landskap. Och just ja – det var alldeles för varmt för benvärmare idag.. 28 grader och sol i sista rejäla stigningen är inte riktigt då man har värmare på sig 😉

Med drygt 1 mil kvar av loppet började vi jaga på riktigt. Så många som möjligt skulle hämtas in 😉 dock var avstånden stora mellan de framförvarande cyklisterna, och vi kom bara ikapp Emil, som är lättast av alla, innan sista kilometermärket. Med knappt 1 km kvar till mål och en hel del arbete av mig sista milen – bla i tempoställning när det gick – så kom en sista backe – och grabbarna ökade tempot. Jag försökte – och fick kramp – idag igen! Så jag fick se min lilla grupp + 1 till vi kom ikapp i backen spurta iväg, medan jag rullade in över mål 8 sek senare. Helt ok!

Så här i efterhand kändes det lite onödigt att släppa iväg gruppen i andra backen för dageen, men som sagt, jag hade legat på en ganska hög puls sen första stigningen..

För övrigt låg jag idag hela 70 minuter över tröskel. Det är mer än hälften av etappen som hade målgång efter knappt 6 mil. Måste göra något åt det där.. ta det lugnare? Eller kanske inte släppa från gruppen jag befinner mig i 🙂

Efter målgång väntade sedan en återigen underbar utförslöpa på 15 km och sedan ytterligare 20 km på cykel till kvällens sovhall i Balestrand! Balestrand, som för övrigt har ett grymt hotell med bästa buffén och som visade Touren på projektor 🙂

Här är mina två Garmin GPS-filer från dagen:

• Själva etappen
• Från målgång till Balestrand