Bra cykling

Martin Söderlund Ek för Lidingö CK på MTB och landsväg.

Archive for the ‘Träning / Rundor’ Category

Oktober: magiskt och två förkylningar

leave a comment »

Flytet jag hade i slutet på september varade bara en vecka in på oktober – sedan blev lillen och jag sjuka och så var det med det. Hela 10 dagar senare var det över och jag kunde träna obehindrat igen och fortsätta njuta av magiska oktober. Det höll någon vecka till innan det blev dags igen, efter premiärtur med löparvagn.

Nu har jag och lillen återhämtat oss inomhus utan massa aktiviteter i några dagar och jag hoppas på lite MTB i kända Högbo i helgen. Håll tummarna!

Bjuder så länge på lite bilder från oktober månads träning.

20181006_085952

Två besök i fina Fiskartorpet med nybyggda, handbyggda spår. Sjukt kul!

20181006_200616

En av alla mörka kvällar ute med barnvagn.

20181007_153116

Höst när den helt enkelt är som bäst..

20181018_174658

Solnedgång över Värtan.

20181022_210117

Zwift-premiär i Central Park. Helt ok! Ingen bloggpost komplett utan lite #naket.

20181023_200358

Pannlamps-MTB med kända Lidingögossar.

20181026_093101

Avstickare till stan för att inhandla lillens första tv-spel..

20181026_164000

Bra mat från Med Lisa i köket.

Written by Martin S Ek

1 november, 2018 at 12:23

Publicerat i Träning / Rundor

Bra flyt nu!

leave a comment »

Ett år har gått sedan familjens tillskott och vilket år det har varit med lillen och träningen! Mer om det i en separat post.

Senaste tiden har jag faktiskt kunnat prioritera cyklingen lite mer, tack vare lite planering och ledighet tillsammans. Lyxigt och kul i höstfärgerna! Nu när jag inte cykelpendlar till jobbet på ett bra tag gäller det att träna ändå 🙂

Här kommer en bildbomb på senaste tidens mest MTB men även lite landsväg – från Lidingö, Sthlm och Högbo.

20180718_212954

Full spätta mot Elfvik på MTB.

20180916_091638

Tidiga söndagmorgnar – babysim. Lillen kämpar mot ibland men när vi väl är igång är det klart värt det!

20180916_110626

Cykla hem från simning 🙂

20180918_172139

Ett av flertalet schyssta MTB-pass på ön.

20180919_111622

Lite chill vid foodtrucken på KTH. Sjukt god burgare!

20180919_121220

Djurgårdskanalen på landsväg, just denna stig kan upplevas som lite knepig med smala däck..

20180922_152505

Bosön motsols! Magisk kväll.

20180924_132126

Ut mot Högbo! Vi var i Sandviken några dagar och passade givetvis på att trampa MTB i Högbo.

20180924_143931

Teknikbanan i Högbo – riktigt bra gjort!

20180925_100330

Starten på Maja i Högbo.

20180925_100342

Klassisk bild på er bloggare..

20180925_102240

Krispig höst i Högbo en måndagsförmiddag – helt öde!

20180925_102941

Nöta lite långloppsgrus..

20180925_104425

Sa jag att det var bra i Högbo?

20180925_105555

Övade lite stenkistor och hopp på teknikbanan i Högbo.

20180927_160054

Trampat lite Stockby MTB på sistone – första gången i år och det är ju kul med ”nygamla” stigar 🙂

Written by Martin S Ek

5 oktober, 2018 at 19:28

Publicerat i Träning / Rundor

Ofrivillig paus

leave a comment »

Vardagslivet har smugit sig på och med den lite mer begränsade möjligheter att genomföra riktig träning. Här om veckan samlades vi dock 5 tappra för att köra Li Peloton på landsväg – Lidingö runt så snabbt som möjligt en tidig morgon – sjukt kul!

Tyvärr har jag inte bara begränsat med tid, jag har även skadat mig så pass att jag haft svårt att cykla hårt – ljumskskada som jag dragits med sedan Fiskartorpet GP och jag kan väl också avslöja att korpenfotboll och hård cykling inte riktigt går hand i hand.
Tacka vet jag Sergel Rehab som hjälpt mig några gånger genom åren och även nu – lite laserbehandling och övningar för att stärka upp muskulatur och bli återställd.

Som om det inte vore nog så är ju cykelpendlingen som för det mesta en alltför spännande upplevelse. Jag har klarat mig i många år utan incidenter, men nu klarade jag mig helt enkelt inte. Det handlar om den klassiska omkörningen där cyklister helt enkelt vare sig tittar bak eller ger tecken utan bara slänger sig ut för att cykla om, utan att veta vad som finns runt omkring dem. Jag som redan var på väg om fick tvärnita, slänga mig åt sidan och där var det lera så jag vurpade i asfalten och skadade handleden och skrapade upp mig.

Planen närmsta tiden är att bli klar med rehab och komma igång med riktig träning igen. Diverse lopp får vänta.

Avslutar med lite bildbomb från senaste tiden 😀

20180818_100120

Provat Kalmar Ironman-banan.

20180818_172115_042

Bästa tjejen genomförde ett perfekt Ironman. Så grym!

20180819_151634

Vyer på vägen hem..

20180823_072335

Hushållsavfall.

20180830_075240

Det svider..

20180830_185626

Lillen answers the call from aliens..

Written by Martin S Ek

31 augusti, 2018 at 08:10

Publicerat i Övrigt, Träning / Rundor

Kära Roslagen

leave a comment »

roslagen

Sprätt förbi sjön Sparren söder om Rimbo. Hade jag bara tagit i lite till hade det blivit KOM..

Det blir inte så mycket kvalitativ cykling nu för tiden – tiden är en faktor och sjukdomar en annan – så det är suveränt att bränna på lite på finfina vägar när jag väl kan göra det – idag i vackra, vackra sommar-Roslagen.

Egentligen skulle jag hoja från Drömkåken i Roslagen och hem, men det verkade stängt så det blev lunch på stående fot i Rimbo och sedan gasa hemåt därifrån via magiska vägen förbi sjön Sparren, mot Kårsta, Karby, Angarn, Ullna och så hem på klassiska transportsträckorna.

Varmt, BLÅSIGT och jag blev trött. Kantvinden var inte att leka med och jag känner mig så svag när det är platt, men mätaren visar sub 30 km/h..

Det blev visst några PR (Strava) ändå, innan jag mer eller mindre klappade ihop sista biten hem med för lite mat i kroppen.

Helt ok träning inför nästa sommars cykeläventyr. Man måste ju nystarta någonstans. Mer om det senare.

20180727_105734

Nyskördat! Finns det en finare vy i Stockholmstrakten?

20180727_110238

Angelica har börjat cykla landsväg igen – här nöjd och supportad 🙂

20180727_205241

Vanlig sommarkväll 2018.

20180728_145422

Gäsp – tröttsam men ändå halvkul cyclocross förbi Ullna. Kan ingen spränga bort stenbumlingarna snart?

Written by Martin S Ek

28 juli, 2018 at 21:55

Publicerat i Träning / Rundor

Första halvåret med bebis

leave a comment »

Det är inte lätt det här med småbarn och att få ihop sin träning. Här berättar jag om hur jag får ihop det jag vill göra, samtidigt som min fru Angelica också får tid till sin träning och det hon vill göra.

Till en början:  Jag sänker tidigt förväntningarna för min cykelsäsong 2018. Det kommer vara första året med barn för oss och vårt barn är prioritering nr 1 och kommer så vara länge.

Mjölkersättning är guld värt

I början på oktober kommer vår lillkille till världen. Första månaden spenderar jag hemma, pappaledig först och sedan jobba hemifrån. Redan från början tar vi det första steget mot ett lite friare liv som småbarnsföräldrar: vi lär bebisen att ta flaska med mjölkersättning – och han gör det direkt, från mer eller mindre första dygn.
Efter 2 veckor med bröstpumpande av gulddroppar, som mammas mjölk kallas, behövs det inte mer och lillen nöjer sig med enbart flaska – och som han nöjer sig med det.

Lillkillen några veckor gammal.

För att vara mer specifik: vi ger bebisen Semper BabySemp1 och det fungerar bra – fram tills vecka 5 ungefär, när helvetet brakar loss. I två veckor har han kolik och är starkt missnöjd. Vi provar allt och får till slut till det. BabySemp1 utbytt till Nan Sensitive, vi ger också en sked Minifom till varje måltid, samt Semper magdroppar. På rekommendation spär vi ut ersättningen lite extra.

En nöjd bebis ger nöjda föräldrar med lite mer energi, och energi är som vi vet det som behövs för att man också ska kunna orka träna.

Samtidigt tar vi till oss lite fler ”knep” som ingen berättat för oss än. T ex att bebisen ska upp och hänga på axeln efter att ha ätit, för att hjälpa denne att rapa upp luft som den sväljer under tiden som den äter (dricker). Även att klappa på rumpan rytmiskt för att bebisen ska må och kanske somna bättre mellanåt.

Det här med hur mjölkersättningen ska blandas är också en fråga. I början förberedde vi en stor shake på 4-5 dl med pulver och lagom mängd vatten. Varje gång lillen skulle ha mat så satte vi på vattenkokaren, hällde i ersättningen från shaken i en flaska och fyllde på med nykokt vatten så det blev lagom varmt. Det här lärde vi oss från Danderyds förlossning.
Ett smidigare sätt: pulver i flaska, blanda ut med kokt och avsvallnat vatten från en shake, fyll på lite med varmt, kokt vatten från termos. Om det blir för kallt, in med flaskan i micron några sekunder. Klart.

Ständig sömnbrist

Vad gäller sömnen så är den klart lidande för oss – eftersom lillen tar flaska, så matar vi honom båda två. Lite lättare för Angelica eftersom hon slipper amma varje gång. Lite tuffare för mig som annars inte hade kunnat göra något åt matningen – men nu är det ändå klart värt det. Vi har en slags ej uttalad fördelning om att jag tar första halvan av natten och Angelica tar andra halvan av natten. På så sätt får vi in vardera åtminstone 2-3 h sammanhängande sömn per natt. De första fyra månaderna går faktiskt okej sömnmässigt. Visst – man är trött och sliten men fungerar ändå. Efter de fyra första månaderna orkar jag dock inte lika mycket och Angelica får ta mer ansvar på nätterna.

Sötingarna har somnat tillsammans i soffan.

Smart träning?

Träningen då? Jo – vi har flyttat sedan i somras och jag har dubbelt så lång pendlingsväg till jobbet mot tidigare. Jag har cyklat till jobbet sedan 2010 och haft turen att ha ca 10 min med cykel, och det har jag alltid cyklat i vanliga kläder. Nu blir det 20 min och jag har kommit fram till att det är ombytt till cykelkläder som gäller. Varje dag får jag därmed ”gratis” ca 16 km och 40 min cykling. På min cykelväg har jag dessutom rejäla backar och under vintern med dubbdäck blir det än tyngre.

I och med att jag får dåligt med sömn och vila, är min återhämtning dålig. Jag är konstant sliten och när halva veckan gått är det inte mycket pulver kvar i benen. Jag har heller inget större val att ta det mer lugnt, eftersom jag alltså har rätt tuffa backar på vägen.

Vi är rätt bra på att hjälpa varandra att också hitta egentid att träna på. Frun är ute mycket dagtid och rullar vagn och får igång kroppen. Det mammagymmas och gymmas lite hemma.
Vi skaffar en smart trainer, Tacx Neo, på Black Friday-rean. Vi testar en rad olika tjänster för trainercykling, så som Zwift, Rouvy och BigRingVR. Tjänsterna kompletterar varandra väl och vi turas om att cykla på trainern. Det går inte så bra att cykla trainer med bebis än, en av oss får vara med bebisen under tiden den andre cyklar.

Tyvärr används inte smart trainern lika mycket som tänkt. Hela vintern går och jag har bara fått in ett par få pass. Angelica har använt den lite mer.

Off season-träning

Min egen off season-träning är utöver cykelpendling, även bordtennis (!). Den som tror att bordtennis är en lätt sport, tror fel. Här är det snabbhet, smidighet, styrka, koordination, uthållighet och teknik som gäller. Alltså som i många andra sporter och inte minst som i cykling. Två gånger i veckan tränar jag 1-1,5 h bordtennis. För cykelformen är det kanske inte jättebra – men jag tror på att variera träningen och helt ärligt talat lockar det inte att cykla utomhus under vintern, mer än min cykelpendling. Samtidigt får jag ett större cykelsug när jag gör annat.

Eftersom jag jobbar måndag till fredag och dessutom tränar en stund två av vardagskvällarna, ser jag till att helgen är mer till för bebishäng, mer familjefokus och att avlasta Angelica. Jag prioriterar bort att cykla långpass utomhus i 2-3 h. Vissa helger lockar det mycket och vi skulle kunna lösa det – men jag vill hellre vara med lillen.

Lillen åker pulka för första gången, fru Angelica åker skidor på Grönsta gärde.

Normal vinterpendling. Det var sopsaltat större delen av vintern. När det ser ut så här är man inte sugen på att cykla mer när man kommer hem.

Denna vinter har jag tränat och tävlat desto mer bordtennis! Är dock bättre på MTB.

Träningsresa med bebis

När bebisen är 4 månader reser vi iväg till Gran Canaria i två veckor och MTB:n är med. Vi är på semester med Lisa och Christian och deras två betydligt äldre barn. Fokus är på att vila upp sig och på att cykla. Vår familj inleder med förkylningar, som blir bättre. Christian och jag cyklar pass på 3-3,5 h nästan varje dag. Cykelformen är ändå hyggligt där, om än inte uthålligheten och återhämtningsförmågan. I början på andra veckan blir jag raskt sämre och kan inte träna mer.

Det här med att resa iväg mitt i vintern – gärna längre än en vecka – är ju en hit. För bebisen och inte minst för bebisens föräldrar. Det underlättar också om man har flyt med vädret.
Flygresorna för oss går bra, vi har dock en bebis som kräver konstant aktivering när han är vaken. Det innebär att mer eller mindre gå fram och tillbaka med bebisen i gången på flygplanet, i 5 h. Som tur är, är pappa (jag) rätt aktiv och energisk själv, så det går hand i hand med aktiv bebis och aktiv pappa.

Under semestern är mamma Angelica iväg på bara några få pass cykel och löpning. Vi delar upp det någorlunda så att en av oss tränar först och den andre sedan. Det blir orättvist eftersom jag är borta 3-4 h och Angelica inte ens halva tiden. Därför tar jag hand om lillkillen lite mer när jag kan och låter Angelica få så mycket semester som möjligt under de två veckorna. Att gå omkring på stranden med bebis i en halvdag är väl knappast träning, men det är rätt nice det med.

Vår första semester med bebis har vi halvpension. Mitt mål för semestern var att gå upp i vikt. Med upp till 3-4 tallrikar mat per middag så nådde jag mitt mål, trots cyklingen.

Mognare bebis

När bebisen blir lite större, kan han aktiveras på annat sätt – men kräver också uppmärksamhet på andra sätt. Vid 4 månaders ålder ligger lillkillen gärna i sitt babygym så länge som 10-20 min, vilket ger oss större chans att få i oss mat utan att stressa järnet. Tidigare var det bara att turas om – nu kan vi äta samtidigt någorlunda. Ibland får vi ta upp killen i knät och det går mestadels bra. Vi får se upp för vad han tar tag i bara, maten på våra tallrikar är oftast väldigt tilltalande.
Att få i sig mat under lite mer lugna former är också viktigt för matsmältningen och även träningen.

På nätterna äter bebisen knappt längre – han sover – eller åtminstone ligger i sin eller vår säng. Flera gånger per natt får vi trösta honom och ibland tar det uppåt en timme av konstant gråt och skrik från honom. Han är i nya faser hela tiden, tänder växer och det är det ena med det fjärde. Man längtar tillbaka till tiden när man bara behövde ge honom mat på nätterna så var han nöjd – så är det aldrig längre. Oftast nöjer han sig till slut om han får sova med oss i vår säng – i princip alltid med Angelica eftersom jag numera är så sliten och trött att jag inte orkar med både nattvaka och jobb dagtid.

Ett bra, självklart tips för mammor hemma med småbarn – när småbarnen sover hemma, så kan ni också sova. Det går ofta men inte alltid.

Efter ca 5 månader kan vi få lillkillen att somna själv, i stället för att vagga honom till sömns i uppåt 1 timme. I början känns det konstigt och att man inte är behövd längre, men det går snabbt över. Att få sin bebis att somna själv är ett viktigt steg för att alla ska orka lite mer och få lite mer egentid eller tid tillsammans.

Sjukdomar

Det här med sjukdomar – det är ju rent skräp. Bebisar blir sjuka. Förkylning. Influensa. Vaccinering! Tandväxt. Feber. Det är mycket tuffare då och det mesta läggs åt sidan för mer fullt fokus på bebis. Tyvärr blir även föräldrarna sjuka. Stress tillsammans med sömnbrist och konstanta krav. För egen del visar det sig att jag åkte på en bakterie innan eller under semestern. Efter några veckor hemma väldigt sliten och trött får jag vid en rutinundersökning reda på att jag har en bakterie i kroppen och får påbörja en antibiotikakur mot Moraxella.

Särskilt viktigt är att ändå ta det lugnt, jobba hemma om du kan, lämna över ansvar, ta hjälp av nära och kära. Gå till läkaren eller om du frågar mig – använd nätläkare så som Kry om det fungerar för dig.

Cykelvagn

Bra uppfinning! Efter 6 månader med lillkillen är vi ute och cyklar med honom i vagnen. Det blir drygt 25 kg extra och maxhastigheten är 25 km/h. På cykelbanor, cykel- och gångvägar och i stadsmiljö är det rätt illa att cykla. Det är potthål, grus, människor, gatkanter, dåliga ramper, glassplitter och mycket annat som stör. Att cykla i körbana på allmän väg är bättre, men jag undviker det.

Med cykelvagn blir det mycket fokus på styrka. Låg hastighet men hög puls. Ett helt okej komplement till cykelpendlingen.

Mer om cykelvagnen här.

Premiär med cykelvagn.

Finaste kvällen hittils med lillkillen i cykelvagnen.

Sammanfattning

Med min cykelpendling har jag hållt igång bra hela vintern och träning på Gran Canaria i åtminstone en vecka gav lite besked om att kroppen fungerar okej. Jag måste dock jobba på distansen och timmarna, att cykla 20-40 min i taget ger inte så mycket uthållighet. Jag vet redan nu att det inte blir tävling i de längre tävlingarna i år.

Med lite jäklar anamma och förståelse i familjen så går det att få till träning för både mamma och pappa. Med cykelvagn blir det också lite lättare.

Jag tror det bästa jag gjort är att inte ha några som helst förväntningar på mig själv och låta säsongen bli som den blir. Det blir mycket lättare så.

Jag och Angelica upplever att träningen blir lättare att genomföra allt eftersom lillkillen blir större och mognare och vi får det någorlunda lättare att genomföra ett pass och ha med honom. Nu längtar vi till att kunna träna med honom också, men det dröjer 🙂

20180303_151507

Lillkillen med sin favoritmat, här ca 5 månader gammal.

Written by Martin S Ek

13 april, 2018 at 21:18

Publicerat i Övrigt, Träning / Rundor

Påsken med cykelvagn

with 2 comments

Vår lillkille fyller 6 månader strax efter påsken och det är en magisk milstolpe för varje liten familj. För vår del innebär det äntligen att lillkillen får åka cykelvagn. Det kunde han säkert tidigare också eftersom han är så lång, stark och stadig för att vara så liten, men vi ville vara på den säkra sidan. Så denna påsken är temat cykelvagn.

Efter egentligen för lite research och utan att ens ha åkt iväg och kollat på cykelvagnar, bestämde vi oss. Thule Chariot Sport 1. Vagnen som har allt och som gör att vi slipper ångra någonting. Vi beställde den på onsdag kväll från Babyland och fick den levererad kvällen efter till våra vänner på andra sidan Stockholm. Webbshopping är så bra.

Men vi backar några dagar:

20180327_205400

Så här kan det se ut en vardagskväll hemma hos oss: Angelica zwiftar, jag meckar och lillkillen gör kvalitetskontroll på materialet som får godkänt. Vi snackar om att cykelvagn till påsken skulle vara nice. Det är någon dagar kvar till påsk och börjar bli bråttom.

20180330_142249

Vagnen har kommit! Men vi missade att beställa en bebishjälm, så Långfredag gav vi oss ut med vår nymonterade vagn för att köpa hjälm. Utan hjälm ingen cykling – vi tog bussen och t-banan till XXL på Hamngatan. Det tog denna gång 20 minuter kommunalt för oss till Östermalmstorg och några minuter till att gå med vagnen. Kul att hålla reda på tiderna! En avgång senare och det skulle ta 35 minuter.

Lillkillen är ofta avundsjuk på ”vår” mat, även efter att han ätit sin egen, goda måltid. Denna gång lockade hamburgaren och jag kan inte klandra honom.

20180330_151402

Efter hjälminköp och lunch gåsprang vi till Odenplan för att ta bussen till Ropsten. Vi hann precis med. I Ropsten hade någon extraknäckande satt upp färgglada skyltar som passar oss cyklister.
Det var lång tid till nästa buss (13 minuter) så vi bestämde oss för att gå till nästa station i det fina, kyliga vårvädret. Vi hann inte ta nästa buss och gick hela vägen hem. Nästan prick 4 km på 40 minuter. Nämnde jag att det är tre rejäla backar på vägen?

20180330_165355

Hemma blev det hjälmprovning. Lillkillen nöjd för stunden. Hjälmen är en Limar 224 med MIPS. Storlek 46-52. Tack vare goda inställningar och ratten baktill, sitter hjälmen perfekt även på en liten bebis vars huvudmått är flera cm för litet.

20180330_173747

Angelica med sin nya Spiuk Nexion och lillkillen med sin Limar.

20180330_175918

Efter ett gäng svordomar, missnöjd bebis och allmän misär, kom vi så småningom ut på våra cyklar. Sen kvällssol och riktigt kyligt! Lillkillen somnade direkt medan mamma och pappa försökte att inte frysa sönder. Klar häftig känsla med cykelvagn, men också ”var det inte mer än så här?”-känsla. Den skulle försvinna.

edwin-slap

Er bloggare med lillkillen på släp. Nu har vi fått upp värmen någorlunda.

edwin-meck

Det har varit torrt och fint i 2 veckor i Stockholm. Även om det finns en del grus här och var, så är det dags att byta till landsvägsdäck. Hjulen som inhandlades på Black Friday får äntligen komma till nytta. Lillkillen tycker hjul är fortsatt fantastiskt och den här bloggen är ju känd för nakenmek, så vi fortsätter med att bjuda på det.

2 trasiga slangar, 2 trasiga däckverktyg och ca 1 timme senare var de supertighta däcken äntligen på båda hjulen. Att det ska vara så sjukt svårt ibland? Det blev några fler svordomar men jag höll mig tyst, för lillkillen och Angelica försökte sova förmiddag i rummet bredvid.

20180331_120605

Pappa och son-tid. Annorlunda cykelträning! Totalt under dagen fick vi ihop 2 timmar under 2 olika pass. Vi lär oss cykelvagnen och att konvertera mellan cykelvagn och gåvagn och att låsa och låsa upp och allt som hör till. Rätt bökigt i början innan man hitta vinklarna, rätta greppet och mer därtill.

Cykeln också lättad från 12,9 kg vintercykel till 11,2 kg sommarpendlingscykel. Det var skönt..

Det går snabbare för oss att cykla till stan än att åka kommunalt. Det går också snabbare eller åtminstone lika lång tid som att åka bil och hitta parkering. Men det är betydligt roligare och bra träning. Det går inte snabbt att cykla med 25 kg extra baktill, men det är ju så fantastiskt kul och frihet på riktigt.

Räkna med mer cykelvagn framöver. 🙂

Written by Martin S Ek

31 mars, 2018 at 22:17

Publicerat i Övrigt, Träning / Rundor

Första Zwift-racet

leave a comment »

Dgk3bgfb1YufwIzPWeEjB6SyYlc1SJIvVmtRjRO_Mw0-2048x1152Det här med Zwift är ju skapligt skoj då och då. Jag måste säga att varken jag eller Angelica riktigt har fastnat, men så har vi inte heller haft tid till att fastna. För ett måttligt snabbt och effektivt träningspass, är Zwift guld.

Efter några veckors testande så skapade jag ett betalkonto. Ena kvällen velade jag mellan att köra ett vo2max-test eller ett race. Det blev till slut ett kort race, då jag som alltid numera känner mig rätt sliten och har dålig återhämtningsförmåga.

London WBR 1 flat lap. 10,3 km som tar ca 14-16 min. Jag startar i klass B. Lite snålt uppvärmd, annat som behövde uppmärksamhet 🙂 men vi kör!

Jag ligger bra med i klungan i 3-4 min, hela tiden dock med några tiondels watt/kg högre än de andra i samma klunga? Snart börjar jag tappa och efter upprepade försök att ligga bra i klungan, måste jag släppa iväg den. När jag behöver ligga på 6-7 w/kg för att stanna kvar upprepade gånger så blir det lite tufft. Det blir väl så när man trampar cykel med en del klass A-cyklister.

Resterande delen av loppet ligger jag i spets i en grupp där jag kanske tar lite väl mycket ansvar stundtals. Tappar några placeringar inför spurten för telefonen ringer, men lyckas ändå i spurten ta igen de placeringarna och några till.

Med andan i halsen stapplar jag ut i hallen för att tjöta med en kompis i 10 min innan det blir till att varva ner i London och stänga ner Zwift för dagen.

Efter att zwiftpower analyserat och filtrerat blir det en 14:e plats för mig av 25 som kom i mål i klass B. Jag var inte ute efter resultat utan snarare lite träning, så nöjd ändå.

Resultat | Strava

Det här tar jag med mig:

  • Småskoj med första virtuella loppet. Det händer något på skärmen i alla fall.
  • Topp 4 i min kategori hade alla lägre w/kg än jag i snitt. De kunde ligga i klungan..
  • Alla i ”min” grupp hade också lägre w/kg än jag i snitt. Så nu börjar jag ana en tendens här..
  • Jag höjde min tröskelw/kg i Zwift något. Ligger stadigt på strax under 4 w/kg enligt deras formel. Det är något bättre än vad jag brukar vara på vintern, kanske powerpendlingen med några tyngre backar på vägen har gett lite i alla fall.
  • Platt lopp i all ära men nu är jag sugen på lite stigningar.
  • Det måste hända mer i Zwift-världen, jag tycker det känns lite händelsefattigt.

Får se vad jag hinner med för Zwift denna vecka, men lovar lite bättre blogguppdateringar närmsta veckorna. Håll utkik!

Written by Martin S Ek

29 januari, 2018 at 09:09

Publicerat i Träning / Rundor