Bra cykling

Martin Söderlund Ek för Lidingö CK på MTB och landsväg.

Hammarby Hill – racerapport muddy & wet edition

leave a comment »

21640356_1614162531948518_353207597_o

Målgång i ett av de lerigare och blötare loppen jag kört.

Hammarby Hill XC är alltid ett av årets bästa lopp och en liten favorit hos mig – bra arrangerat på fina stigar i grym miljö i Nackareservatet och Hellas.

Jag har kört stora delar av banan åtminstone tre gånger i år, så jag kan banan rätt bra. Men idag blir första gången med rejäl lera och blött – lite annorlunda då loppet alltid annars är snustorrt. Jag och Gärdet-polare Micke har värmt upp bra till Hellasgården.

Så – stålsätta sig och iväg i starten med polare Christian precis framför. Jag har bra position halva startloopen innan en junior tränger sig och sedan bromsar på rätt bra när det enligt mig är fri fart.. sådant som händer. Jag går om honom ganska snart men har tappat dyrbara sekunder och det är dags att jaga. Jag är rätt snart ikapp Christian med gäng och får sedan köa på en brant singletrack uppför. Efter det en blöt och lerig nedfart och så ut på gruset igen och trampa.

Pulsen på max och jag känner att jagandet tagit en del krafter. Jag ligger på Christians hjul in på klassiska Våta fötter, men där gör jag några misstag och halkar runt och slirar och hamnar lite efter. Inför varvning blir det en liten ny krumelur med några knixiga partier och en kille framför mig klantar sig och släpper sedan inte förbi någon. Jag tappar mer dyrbar tid innan han till slut flyttar på sig.

21705990_1614162551948516_75380626_o

Studie i otroligt dålig kurvtagning. Här var jag på väg in i staketen några ggr..

Runt nästa kurva och nästa brant och där har någon släppt ut sina småbarn på MTB:s mitt på banan mitt i tävlingen. Givetvis ska barn och andra få cykla även om det är tävling, men det är inte så smart att släppa ut dem när det kommer 400 cyklister.. jag ligger bakom en stund och ber sedan om att få komma förbi..

Vid varvning får jag höra ”20 sekunder efter Christian” men jag ser inte honom framför mig, när ”Chockbacken” ska trampas. Jag är trött och tappar sedan två positioner på efterföljande stigen. Det blir till att jaga på nytt. Rätt snart i jagandet får jag sällskap av en CRT och en till kille. Vi har väl okej samarbete och trampar ikapp två framför oss och här blir vi sedan 5 st som trampar ihop länge. Efter en stund inser jag att det är Per Kumlin som jag samarbetat med en del på tidigare framgångsrika Hammarby Hill-lopp.

Min känsla av att jag gör ett dåligt lopp lugnar sig lite när jag inser att jag ändå är omgiven av andra normalt snabba cyklister.

När vi åker in på ett av de stökigare partierna stig på banan, nämligen Blå spåret (baklänges), har vår grupp precis åkt ikapp Christians grupp. Vi har tagit in förmodligen halvminuten. Tyvärr har åkningen gjort att jag är mer trött. Jag får se stora delar av den nu 8 man stora gruppen försvinna iväg. När vi är klara är jag sjunde man ut på Gröna spåret som tar oss tillbaka mot Hellas-hållet igen. En kille vurpad bakom mig och tomt framför. Solo igen.. men bara en stund!

21640390_1614162528615185_2015763731_o

Målgångsbild. Tack älskling Angelica för support och bilder!

Jag har snart häng på nästa avhängde cyklist från gruppen. Jag peppar och tipsar lite om vad som komma skall. Vi ligger tätt tills Geggastigen där något händer med hans maskin och jag får gasa solo igen – innan han och en La Chemise som åkt jojo under loppet är ikapp inför Kraglans backe upp till Nackamasterna. Jag håller mig i närheten av killen som är närmst mig i kapacitet, medans La Chemise-killen försvinner iväg.

Så småningom går vi in på det nya partiet för i år – med två tekniska branter att klara av. Den första zickzackar jag uppför och fixar det och drar ifrån. Den andra kommer jag helt fel på och hoppar av och springer, när cykelkompis Niklas plötsligt dyker upp påhejandes i skogen. Tack för det!

Snart får jag veta att jag ligger 12:a totalt i tävlingen. Helt okej. Med halvknackig teknik harvar jag mig vidare och kör solo till slutet på Våta fötter, där jag går hårt omkull precis på breda spången ut på ängen. Den är blöt och full av lera och då ska man inte svänga där, utan köra rakt fram och sedan svänga.. Nåväl. De två efter mig går omkull också. Jag tappar en placering och tar mig sedan in i mål via riktigt dålig kurvtagning i bland annat lösgrus. Lite får man bjuda på..

Här är min Strava. Kanske topp 12?

Tack alla för support, inte minst Angelica och Lisa!

Christian gick in på plats 8 totalt, ca 3 min före mig – så jag tappade 3 min under andra halvan av loppet där jag körde solo väldigt mycket. Micke var nöjd med sin insats.

Stort tack till arrangören, alltid ett fint lopp och skönt häng efteråt i finväder. Väl hemma ny cykeltvätt för att få bort det sista och lite putsning och topsning.

21682582_1614162558615182_1089728171_o

Fin lerinpackning. Äkta MTB!

Med denna racerapport sätter jag en punkt för min tävlingssäsong. Väldigt snart blir det en helt annan typ av utmaning i livet, i form av ny medlem i familjen. En liten cyklist.

Tack och hej för nu!

Written by Martin S Ek

16 september, 2017 at 16:32

Smack MTB-rundan 2017

leave a comment »

21246204_1536827716374786_5442536835293648634_oJag hade hyggligt pigga ben efter en seg vecka. Kul bana! Här strax efter motlut inför varvning. Foto: SMACK

Jag trampade cykel nära hemmaplan denna helgen – i Märsta! Smack MTB-rundan innebär ett motionslopp och idag fyra varv på en snabbåkt bana med blandat motionsspår, stigar och några jobbiga motlut. Ett bra tillfälle till fin fart och intensitet, helt enkelt! Platser spelar ingen roll. Ut och ha kul!

Först ut på startvarvet går Jeppman så klart, med ett följe på 5 cyklister. Jag och Tomas från Enköping orkar inte hänga på och tar vår egen takt efter några km. I mest tekniska partiet på hela varvet så täpper jag lucka på 10 m väldigt snabbt och ligger sedan på Tomas hjul innan det är dags att ta över och gå upp i spets.
Några felkörningar på första varvet, klantigt.

Jag ser till att slänga ifrån mig armvärmarna (tack funkisar!) och sedan gå upp i spets efter varvning – och försöka hålla så länge som möjligt. Det håller länge. Efter tekniska partierna väntar jag in Tomas lite för att samarbeta på gruset, men i Rävsta klättring ser jag en rygg framför och Tomas utbrister så klart ”Den tar du!”, och jag är ju inte den som är den – jag sätter av efter ryggen på grusvägen och snart är näste åkare – Pelle – ikappåkt. Jag lägger mig på tredje hjul fram till varvning då det är dags att skruva upp farten igen.

21248612_1536827786374779_3369324225159033546_o
Varvning med Tomas och Pelle, som jag sedan trampade ifrån. Foto: SMACK

Nu blir jag pepp! Polare, kollega och Märstabo Danne har dykt upp för att heja! In på tredje varvet och jag ser till att vara framme i spets igen, så länge som möjligt. I tekniska partiet drar jag ifrån igen, och bestämmer mig för att trycka till lite extra. Det blir lucka ner och ut på grusvägen en bra bit senare så ser jag ingen bakom. Alltid gött att distansera andra åkare och försöka gömma sig på banan genom att ta kurvor mm smart, så att de aldrig hinner se min rygg för att jaga. 😉

Fjärde varvet och jag orkar inte riktigt lika mycket. Jag ser mina tidigare vänner en gång på långa grusvägen, nästa gång är i mål.

Ett riktigt kul, snabbåkt lopp i varierande format. Motionsspår, grusvägar, stigar, något enstaka tekniskt parti och så tre längre backar.

Tack SMACK för arrangemanget och tack Danne för påhejningar!

Smack MTB-rundan på Strava – tid 1:39:20 med bästa förutsättningar.

Written by Martin S Ek

3 september, 2017 at 19:18

Snapphaneturen – racerapport

leave a comment »

Blixtvisit i Skåne och Snapphaneturen som kallas för Sveriges stigrikaste långlopp! Samtliga foton: Angelica Ek

Lugn och ro på morgonen innan start. Får låna en fotpump när min egen gått sönder. Jag är en av de första att lägga in cykeln i startfållan. Tjattrar lite med några medcyklister och känner att uppvärmningen blivit rätt bra. Jag har rekat startloopen och fler delar av banan, så det känns helt okej.

snapphaneturen (1)

Hyggligt högt upp efter startloopen.

Starten går, Angelica hejar i första kurvan och tävlingen är igång precis när vi går in på första motlutet på startloopen. Herreliten sticker iväg direkt, med Fredrik Ludvigsson där framme. Jag håller mig kring position 20 och är förhållandevis nöjd att andra blir tröttare än jag uppför Hardrock Hill.
In vid varvning och ut på loop 1 hör jag att ett gäng är bakom mig, framför mig har de snabbare redan försvunnit. Jag tar det lagom lugnt på gruset och blir omåkt precis innan ett riktigt blött och lerigt parti stig. Här blir det stökigt, det tar stopp, det flyger cyklister till höger och vänster och jag tappar ett gäng positioner.

Denna upplaga av Snapphaneturen är just det – rätt lerig och blöt. En extra dimension till äkta MTB, helt enkelt!

snapphaneturen (2)

Ut på andra loopen efter en magisk första timme i loppet!

Rätt snart är det glest med cyklister i skogen och jag får börja ta stigarna och hinder i min egen takt. Jag fixar samarbete på kommande grusvägarna med Filip från Anderstorp, som verkar ungefär lika snabb på stigarna. Men stigarna är oförlåtande och det är blött. I ett knixigt parti cyklar jag om och ser inte Filip mer. Från och med nu är jag ensam och cyklar mer eller mindre solo resterande 45 km av loppet.

Första loopen går i riktigt fina bokskogar, det är sanslöst fina stigar som böljar fram och tillbaka, upp och ner och med några svårare partier att forcera. Riktigt kul! Ut på loop 2 har jag en kille som går om mig inför Himmelsberget, en rätt brant och rullgrusig historia. Jag tar häng på honom och åker sedan ifrån på kommande stigar.
Loop 2 är lite mer grusvägar än förstaloopen, men också mycket stigar och knepigare partier. Jag får hoppa av och springa med cykeln över en bro i ett stökigt parti, tappar momentum och klantar mig några gånger till närmsta kilometern.

snapphaneturen (3)

Nu är det bara målgång kvar!

En bit fram tar jag sikte på nästa gäng cyklister, på grusvägen går jag om dem och in på nästa stig så trampar jag helt enkelt ifrån dem. Men de vägrar att ge sig, närmsta 6-7 kilometrarna ligger de hela tiden 50-100-150 m bakom innan de till slut inte syns när jag kollar bak. Det är skönt att vara stark.

Loop 3 startar mer eller mindre med en brant grusbacke. En kille trampar så när ikapp mig i backen, men han måste ha kroknat för jag drar sedan ifrån och i nästa längre backe, Säljaltsbacken, tar jag sikte på någon framför mig och gnetar så när ikapp. I Rallybacken strax efteråt har jag verkligen häng på konkurrenten, när vi trampar in i en mörk skog med slingrande stig och en del bökiga stenar – detta måste vara Solhemsdungen. Vid ett tillfälle kommer jag helt fel och vurpar in i en stenmur. Det svider till, jag tar mig upp och fortsätter jaga. Ingen i sikte. Bakom mig hör jag några gånger knak och växlingar, jag själv är ju jagad.

snapphaneturen (4)

Medalj och nöjd med insatsen på Snapphaneturen 🙂

Med lite mer säkerhet i tekniken avslutar jag partiet, kommer ut på en ny grusväg, ser den jag jagar, och trampar ikapp och förbi oerhört snabbt, den killen måste ha gått in i väggen.

Sista halvtimmen till mål och jag får för en gång skull känna hur det är att ha energi kvar i ett långlopps slutskede. Det är inte ofta! Jag är ensam, det går snabbt och jag har sikte på tre timmar – tills jag inser att jag måste uppför Hardrock Hill igen, precis innan mål.

Jag trampar i mål på knappt 3:02 i kanske nya favoritloppet.

Strava – Snapphaneturen, 19:e plats

Angelica tar emot mig och så blir det lite grillkorv, cykeltvätt och lite skönt snack om loppet.

Tack Hässleholms CK för ett kanonfint arrangemang!

Written by Martin S Ek

21 augusti, 2017 at 12:14

Slakt på nya Hammarby Hill-banan

with 2 comments

20170817_192334

De återstående cyklisterna trampar lätt upp mot Nackamasterna..

Att reka Hammarby Hill är en återkommande favorit varje år. Igår var vi ett stort, snabbt gäng som trampade iväg från Hellasgården och ut på startloopen. Banchefen tog täten och visade vart skåpet skulle stå och andra var inte sena att hänga med. Det gick ruggigt snabbt. Kul med fart!

Tillbaka vid varvning så visade det sig att de som tagit bilen genom stan (…) för att cykla, föga oväntat inte kommit fram i tid, och dessutom glömt vitala cykelprylar – så de hade vänt hem. I stället hoppade två snabbingar av och cyklade hem, jag slåg en pling till polare Marcus S från Lidingö CK som kom trampandes på lånehojen! Gött.

Årets Hammarby Hill-bana är till 92 % samma som förra året. Det är en liten ny krumelur mot slutet av loppet, den är rätt stökig med fin rotmatta uppför och några branta bergshällar. I övrigt är det samma! Mycket på blåa och gröna leden och alltså en hel del stök och trevligheter.

Att det är en oförlåtande bana, det vet vi. Hellas är oförlåtande. Så vi passade på att slakta lite (material) under kvällen. Eller vad sägs om 3 punkteringar1 spräckt kolfiberfälg och så inte minst 4 hemvändande cyklister? Henrik Mård fällde en kul kommentar:

”Tyckte det var ganska kul att vi startade 8 st. 4 på Specialized o 4 på Scott. Efter drygt 1 timme fanns bara dom 4 senare kvar”

Inte så jättebra reklam för Specialized kanske.. eller de som cyklar på Specialized.

Oavsett så blev det en riktigt grym kväll med kul stigar och en hel del klurigheter som vanligt i området.

Ses lördag 16 september!

Strava

20170817_182734

Banchefen tar samtal och gänget passar på att rulla lite lugnt. Här var Max nån annanstans och skiftade över till slang.. som höll ca 5 min när stöket började igen.

20170817_185643

Hur många råa MTB-åkare behövs det för att kränga på ett däck på en Specialized Roval-fälg?

20170817_185924

Marcus innan han insåg detta skulle bli en dyr tur. ”Måste köpa ny lånehoj efter detta tror jag!”

Written by Martin S Ek

18 augusti, 2017 at 08:46

Publicerat i MTB, Träning / Rundor

Reunion på hemmastigarna

leave a comment »

20170814_185716.jpg

I år har de här gossarna haft sina egna äventyr för sig. Men direkt efter sommarledigheten sammanstrålade vi igen och trampade lite skön och lugn MTB i fina hemmaskogarna. Det snackades givetvis lopp man cyklat, material man valt, diverse skrönor och inte minst vilka fans man fått under sommaren.

Bilden från en av de mer futuristiska platserna i Lidingöskogarna.. 🙂

Written by Martin S Ek

15 augusti, 2017 at 10:14

Publicerat i MTB, Träning / Rundor

VIP-tur på MTB söderöver

leave a comment »

Bästa typen av cykling är den när man får guidning på bortaplan, på någon annans hemmastigar. Igår i den ljumna sommarkvällen fick jag en riktigt fin guidad tur söder om Pershagen i Södertälje, av Christian H30-polare och konkurrent.

Rysligt fint med några jobbiga backar och snabbare utförslöpor. Här blir det mer cykling framöver!

Strava

20170810_181709
20170810_18165320170810_18080920170810_18075020170810_180744

Written by Martin S Ek

11 augusti, 2017 at 12:50

Publicerat i MTB, Träning / Rundor

Full fart från Nynäs

leave a comment »

Igår blev det en semesterdag i Nynäshamn. Riktigt fin havsidyll. Vi promenerade runt, åt lunch på Nynäs rökeri och hamnade så småningom på Strandvägen, en väldigt fin, smal väg längsmed vattnet. Där hittade vi en bra strand att hänga på under eftermiddagen.
Solen gjorde det varmt för det mesta, riktigt skönt!

Smart som jag är hade jag tagit med mig landsvägscykeln, för att kunna cykla hem. Ett lagom pass på drygt 8 mil till Lidingö.

Jag hade rätt bra vind i ryggen från Nynäs upp mot Västerhaninge och sedan blandat från alla möjliga håll. Förutom den besvärliga trafiksituationen kring Lissmavägen och Länna, gick det utmärkt. Fint pass på 2,5 h!

20170808_11162120170808_13441120170808_16125120170808_16423120170808_164237

Written by Martin S Ek

9 augusti, 2017 at 14:15

Publicerat i Träning / Rundor