Bra cykling

Martin Söderlund Ek för Lidingö CK på MTB och landsväg.

MTB-magi

leave a comment »

085

Full njutning och full fart utför här. (Ekholmsnäsbacken till höger i bild. Mycket jobbig att cykla uppför och rätt tuff nedför med.)

Då och då kommer jag ut på MTB i stället för att harva på trainern inomhus (vilket i och för sig är kul det med!). Den här helgen bjöd på magiskt före på frostiga stigar och därpå en förkylning – men jag är glad för det!

Årets pass längre än 1 h kan nog räknas på mina två händer. Men kortare träningspass = mer effektivt och pang på – det som ju ändå är roligast.

Igår trampade jag runt Lidingös två officiella MTB-banor – Stockby och Rönneberga. Krispigt, kyligt, hårda stigar och lite sådär lagom motstånd i cyklingen när däcken skar genom skaren, frostiga gräsmattor och annat skoj.

20181215_095600

Ja det här med att se ordentligt när man cyklar frostiga rötter är ju överskattat.

Efter att ha njutit av Stockbybanan trampade jag nöjd vidare mot Rönneberga på andra sidan ön. Det fina med Lidingö är att det finns så mycket fantastisk stigcykling så det blir inte många meter grusväg om man inte vill.

Väl framme i Rönneberga trampade jag på men började känna mig lite väl snuvig och tung i huvudet. Kanske var jag för varmt klädd och tog i lite för mycket så tjocka merinounderstället blev blött och jag kall på vägen till Rönneberga?

Hur som cyklade jag klart detta högst ojämna MTB-spår – det är som om banchefen för Cykelvasan och banchefen för valfri internationell XC-tävling hade lagt banan utan att prata med varandra – superenkel grusväg på många ställen och bra knepiga passager på andra ställen – för att inte säga halvt omöjliga en småhal decemberdag. Någon hade dessutom skyltsaboterat så jag cyklade ”vilse” på några ställen.

084

Stockby i vinterskrud.

Väl hemma en varm dusch och mat. Nöjd med ca 2 h decembercykling i dagsljus!

Idag är jag mycket riktigt förkyld men en sådan där ”snäll” förkylning utan halsont och feber – brukar gå över inom en vecka. Den fjärde (!) sedan jag gick på pappaledighet i början på oktober.

Med lite flyt kan det nog bli lite MTB i jul med 🙂

Written by Martin S Ek

16 december, 2018 at 13:32

Publicerat i MTB, Träning / Rundor

Oktober: magiskt och två förkylningar

leave a comment »

Flytet jag hade i slutet på september varade bara en vecka in på oktober – sedan blev lillen och jag sjuka och så var det med det. Hela 10 dagar senare var det över och jag kunde träna obehindrat igen och fortsätta njuta av magiska oktober. Det höll någon vecka till innan det blev dags igen, efter premiärtur med löparvagn.

Nu har jag och lillen återhämtat oss inomhus utan massa aktiviteter i några dagar och jag hoppas på lite MTB i kända Högbo i helgen. Håll tummarna!

Bjuder så länge på lite bilder från oktober månads träning.

20181006_085952

Två besök i fina Fiskartorpet med nybyggda, handbyggda spår. Sjukt kul!

20181006_200616

En av alla mörka kvällar ute med barnvagn.

20181007_153116

Höst när den helt enkelt är som bäst..

20181018_174658

Solnedgång över Värtan.

20181022_210117

Zwift-premiär i Central Park. Helt ok! Ingen bloggpost komplett utan lite #naket.

20181023_200358

Pannlamps-MTB med kända Lidingögossar.

20181026_093101

Avstickare till stan för att inhandla lillens första tv-spel..

20181026_164000

Bra mat från Med Lisa i köket.

Written by Martin S Ek

1 november, 2018 at 12:23

Publicerat i Träning / Rundor

Bra flyt nu!

leave a comment »

Ett år har gått sedan familjens tillskott och vilket år det har varit med lillen och träningen! Mer om det i en separat post.

Senaste tiden har jag faktiskt kunnat prioritera cyklingen lite mer, tack vare lite planering och ledighet tillsammans. Lyxigt och kul i höstfärgerna! Nu när jag inte cykelpendlar till jobbet på ett bra tag gäller det att träna ändå 🙂

Här kommer en bildbomb på senaste tidens mest MTB men även lite landsväg – från Lidingö, Sthlm och Högbo.

20180718_212954

Full spätta mot Elfvik på MTB.

20180916_091638

Tidiga söndagmorgnar – babysim. Lillen kämpar mot ibland men när vi väl är igång är det klart värt det!

20180916_110626

Cykla hem från simning 🙂

20180918_172139

Ett av flertalet schyssta MTB-pass på ön.

20180919_111622

Lite chill vid foodtrucken på KTH. Sjukt god burgare!

20180919_121220

Djurgårdskanalen på landsväg, just denna stig kan upplevas som lite knepig med smala däck..

20180922_152505

Bosön motsols! Magisk kväll.

20180924_132126

Ut mot Högbo! Vi var i Sandviken några dagar och passade givetvis på att trampa MTB i Högbo.

20180924_143931

Teknikbanan i Högbo – riktigt bra gjort!

20180925_100330

Starten på Maja i Högbo.

20180925_100342

Klassisk bild på er bloggare..

20180925_102240

Krispig höst i Högbo en måndagsförmiddag – helt öde!

20180925_102941

Nöta lite långloppsgrus..

20180925_104425

Sa jag att det var bra i Högbo?

20180925_105555

Övade lite stenkistor och hopp på teknikbanan i Högbo.

20180927_160054

Trampat lite Stockby MTB på sistone – första gången i år och det är ju kul med ”nygamla” stigar 🙂

Written by Martin S Ek

5 oktober, 2018 at 19:28

Publicerat i Träning / Rundor

Ofrivillig paus

leave a comment »

Vardagslivet har smugit sig på och med den lite mer begränsade möjligheter att genomföra riktig träning. Här om veckan samlades vi dock 5 tappra för att köra Li Peloton på landsväg – Lidingö runt så snabbt som möjligt en tidig morgon – sjukt kul!

Tyvärr har jag inte bara begränsat med tid, jag har även skadat mig så pass att jag haft svårt att cykla hårt – ljumskskada som jag dragits med sedan Fiskartorpet GP och jag kan väl också avslöja att korpenfotboll och hård cykling inte riktigt går hand i hand.
Tacka vet jag Sergel Rehab som hjälpt mig några gånger genom åren och även nu – lite laserbehandling och övningar för att stärka upp muskulatur och bli återställd.

Som om det inte vore nog så är ju cykelpendlingen som för det mesta en alltför spännande upplevelse. Jag har klarat mig i många år utan incidenter, men nu klarade jag mig helt enkelt inte. Det handlar om den klassiska omkörningen där cyklister helt enkelt vare sig tittar bak eller ger tecken utan bara slänger sig ut för att cykla om, utan att veta vad som finns runt omkring dem. Jag som redan var på väg om fick tvärnita, slänga mig åt sidan och där var det lera så jag vurpade i asfalten och skadade handleden och skrapade upp mig.

Planen närmsta tiden är att bli klar med rehab och komma igång med riktig träning igen. Diverse lopp får vänta.

Avslutar med lite bildbomb från senaste tiden 😀

20180818_100120

Provat Kalmar Ironman-banan.

20180818_172115_042

Bästa tjejen genomförde ett perfekt Ironman. Så grym!

20180819_151634

Vyer på vägen hem..

20180823_072335

Hushållsavfall.

20180830_075240

Det svider..

20180830_185626

Lillen answers the call from aliens..

Written by Martin S Ek

31 augusti, 2018 at 08:10

Publicerat i Övrigt, Träning / Rundor

Bergs gård mtb-arena i Trosa

leave a comment »

20180803_154825

Tydligt var du ska börja. Här är också handbyggda Farmors flow trail.

Bergs gård i Trosa erbjuder varierad MTB på 9 leder i vackert, sörmländskt landskap. När du cyklat dig trött, kan du ta en fika. För småbaren som inte cyklar finns bl a djur, aktiviteter så som studsmatta, fotboll, lekpark m fl. Vid själva gården har du också en handbyggd bana som passar de flesta. Bergs gård erbjuder alltså något för alla!

MTB utgår från utkanten av själva huvudgården. Du får trampa en liten bit upp i skogen för att komma till knutpunkten för de flesta leder – med start Bergsleden (röd och växlande vit). På vägen får du en liten försmak av vad som komma skall – lederna har allt från tuffa backar och knixiga kurvor till lättåkta partier och fina utförslöpor.

Alla leder är jättebra beskrivna på Bergs gårds egen hemsida.

trail

Så här ser det ut mycket på Bergsleden.

Mina egna kommentarer kring lederna – Bergsleden är lättast att börja med för att få en känsla för stigarna och området. Ganska flowig, snabb och lättåkt – bara några få partier som kan vara lite knepiga. Markerad med mestadels rött men även vitt. Avslutningen är riktigt rolig utförsåkning!

Var uppmärksam på markeringarna! Annars är det ganska lätt att hamna på ett annat spår – det gäller de flesta spår här faktiskt. Inte för att det gör så mycket egentligen, men ändå!

knix

Lite knixigt på några ställen, du kommer att få använda och utveckla din teknik här!

Bergsloopen i gult är lite mer utmanande och minst lika rolig.

Vill du ha en bit rejäl utmaning tar du dig an Berg-o-dalbanans loop – riktigt tuff med fem, sex längre backar och massvis av kurvor och igångdrag. Här får du kämpa och vara på tårna rejält. Ett varv ger dock mersmak och efter några varv börjar banan sitta lite bättre. Heldämpat är att rekommendera även om hardtail så klart fungerar.

20180803_150234

Uppe på berget.

Djävulsklippans loop är inte heller att leka med – det finns några knepiga partier att utmana sig på även här.

Södra loopen och Havsleden är lite mer lugna och lättåkta i sin karaktär. Det finns dock några utförsåkningar och ett och annat drop. Längst ut på Havsleden finns en miniloop som leder till grillplats och bad.

20180803_122208

Nöjd MTB-cyklist på väg till starten för looparna.

Det finns en loop till – Norra loopen – som jag inte cyklade. Det får bli en annan gång!

När du är tillbaka vid gården passar du på att cykla några varv på Farmors flow trail – den handbyggda banan med många roliga överraskningar. Kul med fart! Glöm ej att swischa en liten summa som tack.

20180803_144126

Det blir inte tydligare än så här!

Samtliga leder är bra markerade och väl underhållna – och det verkar komma mera!

Fiket erbjuder en hel del gott och är prisvärt.

Angelica har skrivit en lite mer personlig och rolig bloggpost om vår heldag på gården. Läs!

Written by Martin S Ek

14 augusti, 2018 at 08:22

Publicerat i Artiklar

Finnmarksturen – racerapport

leave a comment »

20180805_140504

Inget fan av medaljer normalt sett men denna fick jag slita lite extra för 🙂

Så kom dagen då jag äntligen skulle få cykla min långloppspremiär för denna säsong (!) och så även premiär i cupen. Finnmarksturen i Ludvika som jag cyklade senast under min debutsäsong på MTB för hela fyra år sedan och då blev lite av ett favoritlopp.

Efter ganska medioker uppvärmning langade jag in cykeln i fålla 2 – väldigt långt bak. De öppnar fållorna för tidigt i en del lopp.. en timme innan behövs ej – halvtimmen innan räcker! 🙂 Polare och konkurrent Christian, som är stark som en oxe och tagit ytterligare ett snäpp upp i år, är längst fram i fållan.

Starten är senarelagd för tåget ska korsa banan på en viss tid som stör loppet. Snart går dock startskottet och jag tar sikte på Christians rygg, dock med vetskapen att jag inte kan cykla på speciellt hög kapacitet i år – men jag vill ju försöka. Det går väl rätt okej första timmen – tyvärr orkar jag inte åka ikapp de som var längre fram i fålla 2, men jag hittar några grupper att samarbeta hyggligt med.

Egentligen tänkte jag försöka undvika att dra så mycket idag, men det går ju åt pipan ganska snabbt då så många är icke dragvilliga. Det är ju smart, för jag som för det mesta är dragvillig och vill mycket, blir snart trött och övriga susar då förbi och försvinner iväg när jag behöver återhämta mig lite. Men det är lugnt, det är så det är.

Mitt i allt så får jag magont, vilket är väldigt ovanligt för mig. Oklart om det var pastasallad med några bitar för gammal salami eller om det är ovana av gelsen jag ätit i några år – eller bara tävlingsovana? Hur som, bara att bita ihop och trampa.

Jag är ju lätt och har helt ok driv i backar, men det är i backarna jag har det tufft idag. Efter en tuff forcering runt sjön på mestadels asfalt, men även stig – där jag både drog, tappade rulle, hittade ny grupp och ändå hade en hygglig resa (tack du starke Norberg-cyklist som var en tacksam rygg att följa, men j-ar vad stark du var!), började det pirra i benen. Vid ett tillfälle hugger det till i ena baksidan. Jag vet att nu kommer en jobbig backe (det finns många sådana på Finnmarken) och mycket riktigt blir jag ifrånåkt igen och jag vet att när det pirrar i benen, är mer krampkänningar inte långt borta.

I med mer dryck och gels och se glad ut och trampa vidare. Jag är nu rätt mosig. Med 30 km kvar är jag för första gången helt ensam i loppet – ingen syns framför eller bakom. Snart kommer en klunga med trötta cyklister ikapp och vi får till halvknackigt samarbete.

På några brötigare stigar får jag glänsa lite och åker ifrån några gånger – men på gruset med mer dåligt samarbete, går det inte snabbt. Jag får ont i ryggslutet och det är ju inte bra när det är några backar kvar. Jag lyckas dock eliminera tröttheten och de riktiga krampkänningarna ända till sista, sugande backen – där det spelas underbar elektronisk musik på toppen – tack för det! Den här backen är extra överjävligt jobbig när du är trött. Jag ser senare att det gick minuten långsammare i år än när jag cyklade den för fyra år sedan.. på en backe som tar ca 5 min att normalt sett avverka. Nämnde jag att jag var trött?

Mot slutet är det ganska snabbåkt och så några kilometer på landsvägen i lite ovänlig blåst. Sedan in i skogen igen och en liten krumelur så är jag inne på arenan igen. Denna gång tänker jag inte turbokrampa på upploppet och slår av på takten för läget är under kontroll och inga konkurrenter är i närheten, men det är något speciellt med Finnmarksturens upplopp – jag turbokrampar i år igen och får stå konstigt sista 40 m och rulla över mållinjen där båda ben krampar fram och bak och det verkligen är krampfest. Jag hade glömt bort hur ont det kan göra..

20180805_140932

Kung Christian kom på sjätte plats, ca 15 min före mig. Stark.. kul häng innan och efter lopp 🙂

Det här med kramp är väldigt vanligt för mig i säsongens inledande lopp – benen är inte vana vid ansträngningen och jag trampar hårt – framåt tredje loppet försvinner det. Men detta är mitt första långlopp för säsongen så det är egentligen väntat med kramp.

Fantastiskt fint arrangerat lopp – aningen annorlunda mot senaste jag trampade, kul med variation! Stämningen bland de tävlande kunde ha varit lite bättre kanske – och en skön blandning av lite åskregn, molnigt och strålande sol och 25 plusgrader. Tack alla som hejade under loppet!

Plats 28:a i H30.. alltid något.

Strava

 

Written by Martin S Ek

5 augusti, 2018 at 19:23

Kära Roslagen

leave a comment »

roslagen

Sprätt förbi sjön Sparren söder om Rimbo. Hade jag bara tagit i lite till hade det blivit KOM..

Det blir inte så mycket kvalitativ cykling nu för tiden – tiden är en faktor och sjukdomar en annan – så det är suveränt att bränna på lite på finfina vägar när jag väl kan göra det – idag i vackra, vackra sommar-Roslagen.

Egentligen skulle jag hoja från Drömkåken i Roslagen och hem, men det verkade stängt så det blev lunch på stående fot i Rimbo och sedan gasa hemåt därifrån via magiska vägen förbi sjön Sparren, mot Kårsta, Karby, Angarn, Ullna och så hem på klassiska transportsträckorna.

Varmt, BLÅSIGT och jag blev trött. Kantvinden var inte att leka med och jag känner mig så svag när det är platt, men mätaren visar sub 30 km/h..

Det blev visst några PR (Strava) ändå, innan jag mer eller mindre klappade ihop sista biten hem med för lite mat i kroppen.

Helt ok träning inför nästa sommars cykeläventyr. Man måste ju nystarta någonstans. Mer om det senare.

20180727_105734

Nyskördat! Finns det en finare vy i Stockholmstrakten?

20180727_110238

Angelica har börjat cykla landsväg igen – här nöjd och supportad 🙂

20180727_205241

Vanlig sommarkväll 2018.

20180728_145422

Gäsp – tröttsam men ändå halvkul cyclocross förbi Ullna. Kan ingen spränga bort stenbumlingarna snart?

Written by Martin S Ek

28 juli, 2018 at 21:55

Publicerat i Träning / Rundor