Bra cykling

Martin Söderlund Ek för Lidingö CK på MTB och landsväg.

Ränneslättsturen – racerapport

with 2 comments

20170702_141509
Klassisk målgångsbild.

Startskottet går och vi slängs rakt in i ett snabbåkt lopp i form av Ränneslättsturen. I år med bakvänd förstaloop.
Jag känner att jag ligger med bra i början och det dröjer en stund innan jag får börja ta i på riktigt på de snabba grusvägarna. I vanlig ordning sladdar jag efter i rullgruset i några kurvor och får kämpa mig ikapp.

Efter en halvtimme får jag ge mig och jag ser polare Christian i H30 och Christer i H50 dra iväg i en bra klunga. Loppet sätter sig lite och jag får hyggligt sällskap på stigar och grusvägar. Snart är jag ikapp Christer, som kör för Borlänge, och snart splittras gruppen något på en knepig höjd med efterföljande fin, böljande stig, där jag och Christer tar sikte på en snabb HSport-kille från Hymer. Jag gillar det här partiet och är rätt snabb här, men kör hela tiden kontrollerat och så småningom ikapp Hymer-killen, som får dra en bit innan vi andra hjälper till.

Inför teknikspåret (endurostigen) ser jag till att gå in först – här är det smalt, knixigt och det finns knappt några omkörningsmöjligheter. Jag tar mina egna spår med ett pärlband cyklister bakom. Christer tätt på hjul. Vi kör ofta jämnt på långloppen och har setts i samma klunga många gånger.

Ut från teknikstigen och jag börjar bli lite mosig. Tar resten av en koffeingel och får snart ork igen. Vi är en helt ok grupp om 7-8 pers, där vi är 4 som turas om att dra. En KTM-cyklist och konkurrent vi åkt ikapp, är stark och dragvillig. Innan skidstugan drar Hymer-killen upp farten från ca 32 till 42 på en raka och jag m fl får bita i lite. Gruppen går i spillror, lika bra. Jag går med förbi stugan och i de första backarna efter den, men i sista backen efter stugan så får jag ge mig i en fartökning och även Christer. Jag åker ikapp honom hjälpligt, men släpper hela tiden lucka och kommer aldrig riktigt in i en bra åkning.

Nu känner jag att energin och orken tryter. Några till kommer ikapp bakifrån och jag får snart, med 25 km kvar, se dem trampa iväg, medan min fart hela tiden går nedåt. Snart svartnar det för ögonen. Flera gånger om i följd. Jag dricker och tar mer gel. Benen är tunga. Jag är trött. Bonken är väl ett faktum, kan man säga.

IMG_20170701_170055
På teknikstigen…

Sista 20 km kör jag solo, grupp efter grupp går om, inklusive 4 konkurrenter i H30. Med 5 km kvar fortsätter det svartna för ögonen om och om igen, och jag får kämpa några gånger för att inte åka in i något träd. Slutligen har jag räknat klart kilometrarna och känner igen mig, det blir till och med en liten spurt i mål och en besviken 26:e plats..

Min bra start var tydligen inte tillräckligt bra, för fler H30 måste ha trampat iväg tidigt. Rackarns. Högre fart och många personliga rekord mot för förra året, plus att jag gick i väggen senare – men en betydligt sämre placering. Nåväl.

Snabbt äta köttfärsås och sedan dusch och bila hemåt.

Polare Christian körde in på en stark 13:e plats i H30 över 9 min före mig. Mot honom har jag ingen chans på långlopp. Christer, som jag tappade 4 min på i slutet, körde in på en bra 4:e plats i H50.

Neutral känsla men ändå några cuppoäng. Nästa långlopp för mig blir Engelbrekt.

Strava

Written by Martin S Ek

2 juli, 2017 den 21:44

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Ojojoj :/ Inget kul att bonka men fanken, händer de bästa så! Min Jonas kör kanske Engelbrektarn, då är jag nog där och hejar på dig också förstås!

    Cykelkatten

    3 juli, 2017 at 13:22


Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: