Plötsligt händer det
Lillens första höst på förskolan och jobb har i princip helt stjälpt min träning och således denna blogg. Men plötsligt händer det! Alla är friska – jag är frisk – och det är ljust ute – rulla in MTB:n från balkongen, pumpa däcken, på med sjuttielva lager kläder och så ut och njuta. För det är vad jag gjorde denna förmiddag.
Jag har hela hösten gått och längtat efter att få sticka ut och trampa lite stigar innan året är slut. För varje vecka som gått har jag insett att det kommer nog bli svårt att få till. Jag var därför särskilt glad över idag.
Konditionen är inte där jag är van att den är – jag har inte cyklat på 6 veckor! Men tekniken, känslan och lekfullheten var där.
Hoppas på fler sådana här pass denna vinter!
Skriv en kommentar