Bra cykling

Dock var jag inte så speciellt solo ändå under söndagsförmiddagen, för Färingsö kryllade av cyklister på årets kanske finaste cykeldag hittils? Hur som helst så blev det kort-kortpremiär för mig i Sverige i år och den brännan svider lite, lite idag. Det var det värt 😉

Tanken var att kliva upp vid halv 7-snåret för att ta mig ut Brostugan och köra Hofvet-träning. Jag hörde dock aldrig väckarklockan och vaknade först vid 09-tiden. Antar att kroppen och hjärnan behöver lite vila nu, så semestern som är på gång kommer riktigt, riktigt lägligt efter denna otroligt svåra vår.

Välkomnande vy från Nockebybron.

Solo på Färingsö. Bränna på i all hast och stress för att jag inte kunde göra annat. Ta det lugnt ingick inte riktigt i planen när jag blivit ”försenad”. Hejja på Hofvet-klungan och Lasse när de var på väg hem. Bränna vidare och cykla ikapp fler cyklister som tagit sig förbi. Ända ut till Kungsberga och liten repris på min och Edvards mörkerdistans från i vintras.

Tillbaka vid Svartsjö och några färgglada Team Rynkeby-cyklister pockade på intresset, så det blev en snabbfika med Froosh som intag innan det var dags att cykla hemåt den svåraste biten – i ca 10 sekundmeter motvind över fälten, slitigt!

Cykelparkerat var det här. Team Rynkeby för Barncancerfonden.

På hemvägen stötte jag på Kent och Stefan och vi tjattrade lite om Italien-resa och lite allt möjligt.

Kent med Stefan! Kärt återseende.

När jag kom hem var jag rätt slut efter drygt 3 hårda timmar och nästan 10 mil på 2 hjul i blåsten.