Sommarkvällar som de ska vara

Sticklingeborna undrade vad det var för vrål de hörde på tisdagskvällen.. Sjuttielva tusen svordomar och spaghettiben..

Visst är det magiskt när kvällarna är så ljusa och man kan passa på att vara ute så länge det tillåts? Igår var en sådan där schysst kväll i perfekt sommarväder och gott sällskap.

Ingrid, Håkan och jag började med att köra tre varv på backloopsbanan i Sticklinge på Lidingö. Jäääkligt jobbigt och som fin avslutning på den 30 meter vägarbete.. det blev svett, tårar och en och annan svordom. Alla vi tre persade på banan och jag plockade en KOM, trots vägarbetet. Bra start!

Ovetandes..

Sedan drog vi vidare för att möta upp ett stort gäng vid södra brofästet (Lidingöbron alltså). Till min förvåning var Peter där, honom har man inte sett på hela året, trots rapporter om såväl mtb-körning, revbenssprickor och Vätternrundan-förberedelser i sista stund. Vi blev ett glatt gäng på 12-13 pers som gled iväg norrut mot Upplands Väsby. Det var ledartätt med, Erik S, Lasse och Richard övriga ledarkollegor i Hofvets Lidingöstab (Håkan hade stuckit hem vid det här laget, och missade fantastisk körning, otaktiskt Håkan!).

Lasse på en bra cykel.

En bit på vägen till Upplands Väsby kan man däremot vika av på en väg mot Skålhamra. Jag hade aldrig cykat denna magnifika, närmast nyasfalterade (!) väg tidigare, men det vill jag göra om. Böljande, lummig och med slätaste asfalten man kan tänka sig. Kanske gjorde vädret sitt till när det gäller känslan, vad vet jag.. 😉

Några behövde en kortare tur och vek av tillbaka, medan vi blev ett glatt gäng på sex som ”skarvade” och körde mot Vallentuna där de bygger hur mycket som helst, sedan Angarn och vidare hem. I Angarn var det tänkt ”fartsträcka”, Peter stötte påpassligt i backen innan och jag fattade inte att det var dags. Han får med sig två till och det dröjer ytterligare innan jag fattar att ok, där började sträckan.. jag nötte tempo i 1 km kanske innan jag var ikapp, slitigt! ”Vilade” lite innan jag seglade iväg och tog den ack så viktiga viadukten – även om Peter påstår sträckan fortsätter en bit till..

Strike a pose

Vi avrundade med Djursholm, längsmed vattnet, och man kan väl säga att några var rätt slitna då, hehe. Inklusive mig själv som inte ätit något sedan lunch och kört hyggligt hårt 3 h på lite drygt 0,5 dl vätska..

För egen del blev det en kebabtallrik (!) på Järnvägsgrillen på Östra station. Där kunde jag sitta en stund för mig själv och vara nöjd över kvällens bravader.

2 KOMs blev det till slut och ganska precis 10 mil bara sådär en tisdagskväll. Mera sånt..