LiPeloton-morgon och dämparförbannelse

Se där, torsdagsmorgon = morgoncykling ”LiPeloton” på Lidingö.

När klockan ringer första gången är den 6.05. Två larm senare är det plötsligt 6.15 och man hoppar upp ur sängen som en skållad bäver för nu är det bråttom som attan! På med smäckra kittet, pumpa däcken till rätt tryck och häll vatten i flaskan. Sedan spurta iväg från Gärdet mot Lidingö och Maltes där vi samlas.

Ungefär i höjd med Ropsten sladda förbi kön med busspassagerare som ska ut på ön, man försöker se opåverkad och proffsig ut. Öva kurvtagning som det vore det sista man gör i världen och flämta efter andan när det är dags att ta sig an Lidingöbron. 3 min kvar till samling, skit, jag blir sen! Ta i lite extra så benen svider av smärta. Benen som låg i sängen för ~ 10 minuter sedan.. och då kommer uppvaknandet på riktigt – man ligger redan på tröskel och sedan kommer Torsviksbacken på några hundra meter med en riktigt fin brant på 10-11 %. Fantastiskt på morgonen.. och slutligen bränna nerför genom centrum och med andan i halsen konstatera att man är sist idag igen 🙂 Spyfärdig och med mjölksyran högt upp över öronen.

Så går det till varje torsdagsmorgon. Sedan blir det bara jobbigare.

Vi kör koncept enligt Nacka-Pelotonen – alla ska med. Vi kör hårt, blir man avhängd genar man och sluter upp senare. Idag var vi fyra som höll ihop i den +7 gradiga morgonen. Jag såg nog ut som en kombination mellan elefant och Michelingubbe på cykeln. Extra vindmotstånd = extra fin träning!

Här är en skoj video från en bit, Södergarn->Elfvik och så tillbaka till Lidingövallen. Lite småtjatter när vi vänder tillbaka vid Elfvik men annars var det inte svårt att hålla sig för skratt när benen och kroppen protesterade 😉

Avrundning på Djurgården och snabb morgonfika på Banérgatan som toppning. Tack grabbar!

Annars är status att jag idag fick tillbaka min MTB, nu med helt ny och fin dämpare. Bara det att dämparen inte alls gick att låsa, så direkt när jag fått tillbaka cykeln åkte den in på verkstaden igen.. trist historia det där, jag hoppas verkligen på att få komma ut på stigarna snart!