Mallorca #4 – Piggen

Slät, slät asfalt upp till Puig Major.

Du vet de där dagarna i sadeln, när du efteråt känner att du cyklat en riktigt episk tur? Den känslan har jag nu.

Efter gårdagens vilodag, så var en ny bergstur planerad. Rakaste vägen till Col de Soller, ner i Soller och så Piggen (alltså Puig Major, Mallis högsta berg) om jag känner mig fräsch. Sedan hem via kustvägen västerut, där jag kan vika av ganska tidigt för att korta av turen, om jag är trött.

Idag var det inget snack om att vara trött. Jag körde hela rubbet.

Här är Strava: 15,3 mil, 6:20 h och 3082 hm.

Sollerdalen och apelsinträd.. vilken idyll.

Molnigt och grått väder i inledningen, några små regnstänk blir det också. Benen tröga, men de kommer igång så småningom. Intervall uppför till Col de Soller och personbästa på 14:31. På med jackan, för ner från Col de Soller till Soller, är det alltid skugga och kallt. Idag dessutom bara ca 12-13 grader i luften och självklart kyligare i bergen.

Några polare ner mot Soller.

En snabb titt på GPS:en visar att jag varit ute i 2 av ca 6 h. Inte läge för lunch eller dylikt alltså. Så jag tar sikte mot Puig Major, och tittar inte solen fram nu?! Riktigt skönt. Med slät asfalt, sol och lagom intensitet, kan jag bara njuta. När jag närmar mig toppen, kommer lite småhagel och det blåser kallt. Väl uppe på toppen, en halv gel och kolla temperaturen – 6 plusgrader. Knäppa jackan, och så ner igen – för första gången någonsin från Piggen ner till Soller. Och jösses, vilken fin väg. En av topp 5 utförsåkningar jag gjort, skulle jag tro. Riktigt kul på ganska nyasfalterade vägar, måste det vara.

Tack solen för lite värme!

Ut från Soller på kustvägen västerut, har jag häng på ett gäng snabbingar från Max Hürzeler. Trevligt med lite snack och sällskap, innan jag stannar för kort ”lunch” vid halv tre-rycket, i Deia. Bocadillo Serrano & Keso, tack. Det är suveränt gott det! Och så vatten att fylla på. Jag dricker alldeles för lite. Jag blir serverad två maffiga baguetter med skinka och ost, som jag tuggar i mig snabbt. Jag är sugen på att cykla iväg i solen, inte sitta i skuggan mot en kall vägg och frysa..

Knappt vår än i denna allé..

I nästan 2 h sedan är jag mestadels ensam cyklist på kustvägen. Upp och ner, upp och ner. Först när jag närmar mig Andratx, cyklar jag ikapp ett gäng. Solen står allt lägre och lägre och dansar på vägen. Många blickar till höger ner mot vattnet, oj, vad vackert. I sista utförskörningen mot Andratx är det som att tiden står stilla. Sen eftermiddagssol, suverän asfalt, ingen trafik, bara jag, min cykel och vinden. Helt magnifikt.

En vy att dö för. Kustvägen västerut.

Jag försöker klura ut om jag kommer få 3000 höjdmetrar idag. När jag kommer ut från Andratx tickar det över 2900. Bra. Överväger att vända och cykla uppför, bara för att. Struntar i det, kan ta en extra tur när jag kommer hem i stället, om jag inte fått mina 3k höjdmetrar..
Jag behöver inte oroa mig speciellt länge, för med halvmilen kvar hem, tickar mätaren över magiska gränsen 3000. För blott femte gången i livet, tror jag.

Det blir bättre och bättre ju längre västerut jag kommer.

Det är klart jag är trött när jag kommer hem, men inte som här om dagen när jag cyklade långt. Idag gick jag runt på 1 bar, 2 gels, 1 GT-tablett, 2 mackor och 1,2 l sportdryck/vatten.

I morgon blir det lite kortare.