Fiskartorpet GP
Foto: Angelica Ek
En magisk vårkväll i Stora Skuggan där det bjöds på premiär i Stockholms landsvägscup – Fiskartorpet GP, eller GP della Fiskartorpia som det lite finare heter.
Efter att ha hejat på juniorer, damer och veteran var det så dags att ställa sig på startlinjen i A-klassen. ”1 minut kvar!” dånade någon röst ut. Bra Martin, med timingen! Tyvärr bakläxa på alldeles för sen till starten och få stå längst bak när det skulle köras med starka elitgrabbar..
Hej hå vad det gick. Jag jobbade upp mig till nedre tredjedelen åtminstone, de första varven. Sedan började folk framför mig att släppa lucka och efter att ha täppt några sådana så försvann krafterna och jag samt två DinVeloCK åkte av och fick börja trampa lagtempo. Då hade det väl gått 4 varv..
Vi körde lagtempo resten av loppet och hade hyggligt samarbete. Tack för det grabbar!
Roligt att mitt starkaste varv wattmässigt blev sista varvet.. krafter kvar? Jag brydde mig inte nämvärt om att ta plats före mina lagtempokonkurrenter och tog hyggliga förningar på sista varvet och så in mot mål, där en av dem helt enkelt trampade om.
Jag ville ha bra träning, och bra träning fick jag!
Tack alla för hejarop och arrangörer för en finfin kväll!
Skriv en kommentar