Bra cykling

Vår lillkille fyller 6 månader strax efter påsken och det är en magisk milstolpe för varje liten familj. För vår del innebär det äntligen att lillkillen får åka cykelvagn. Det kunde han säkert tidigare också eftersom han är så lång, stark och stadig för att vara så liten, men vi ville vara på den säkra sidan. Så denna påsken är temat cykelvagn.

Efter egentligen för lite research och utan att ens ha åkt iväg och kollat på cykelvagnar, bestämde vi oss. Thule Chariot Sport 1. Vagnen som har allt och som gör att vi slipper ångra någonting. Vi beställde den på onsdag kväll från Babyland och fick den levererad kvällen efter till våra vänner på andra sidan Stockholm. Webbshopping är så bra.

Men vi backar några dagar:

Så här kan det se ut en vardagskväll hemma hos oss: Angelica zwiftar, jag meckar och lillkillen gör kvalitetskontroll på materialet som får godkänt. Vi snackar om att cykelvagn till påsken skulle vara nice. Det är någon dagar kvar till påsk och börjar bli bråttom.

Vagnen har kommit! Men vi missade att beställa en bebishjälm, så Långfredag gav vi oss ut med vår nymonterade vagn för att köpa hjälm. Utan hjälm ingen cykling – vi tog bussen och t-banan till XXL på Hamngatan. Det tog denna gång 20 minuter kommunalt för oss till Östermalmstorg och några minuter till att gå med vagnen. Kul att hålla reda på tiderna! En avgång senare och det skulle ta 35 minuter.

Lillkillen är ofta avundsjuk på ”vår” mat, även efter att han ätit sin egen, goda måltid. Denna gång lockade hamburgaren och jag kan inte klandra honom.

Efter hjälminköp och lunch gåsprang vi till Odenplan för att ta bussen till Ropsten. Vi hann precis med. I Ropsten hade någon extraknäckande satt upp färgglada skyltar som passar oss cyklister.
Det var lång tid till nästa buss (13 minuter) så vi bestämde oss för att gå till nästa station i det fina, kyliga vårvädret. Vi hann inte ta nästa buss och gick hela vägen hem. Nästan prick 4 km på 40 minuter. Nämnde jag att det är tre rejäla backar på vägen?

Hemma blev det hjälmprovning. Lillkillen nöjd för stunden. Hjälmen är en Limar 224 med MIPS. Storlek 46-52. Tack vare goda inställningar och ratten baktill, sitter hjälmen perfekt även på en liten bebis vars huvudmått är flera cm för litet.

Angelica med sin nya Spiuk Nexion och lillkillen med sin Limar.

Efter ett gäng svordomar, missnöjd bebis och allmän misär, kom vi så småningom ut på våra cyklar. Sen kvällssol och riktigt kyligt! Lillkillen somnade direkt medan mamma och pappa försökte att inte frysa sönder. Klar häftig känsla med cykelvagn, men också ”var det inte mer än så här?”-känsla. Den skulle försvinna.

Er bloggare med lillkillen på släp. Nu har vi fått upp värmen någorlunda.

Det har varit torrt och fint i 2 veckor i Stockholm. Även om det finns en del grus här och var, så är det dags att byta till landsvägsdäck. Hjulen som inhandlades på Black Friday får äntligen komma till nytta. Lillkillen tycker hjul är fortsatt fantastiskt och den här bloggen är ju känd för nakenmek, så vi fortsätter med att bjuda på det.

2 trasiga slangar, 2 trasiga däckverktyg och ca 1 timme senare var de supertighta däcken äntligen på båda hjulen. Att det ska vara så sjukt svårt ibland? Det blev några fler svordomar men jag höll mig tyst, för lillkillen och Angelica försökte sova förmiddag i rummet bredvid.

Pappa och son-tid. Annorlunda cykelträning! Totalt under dagen fick vi ihop 2 timmar under 2 olika pass. Vi lär oss cykelvagnen och att konvertera mellan cykelvagn och gåvagn och att låsa och låsa upp och allt som hör till. Rätt bökigt i början innan man hitta vinklarna, rätta greppet och mer därtill.

Cykeln också lättad från 12,9 kg vintercykel till 11,2 kg sommarpendlingscykel. Det var skönt..

Det går snabbare för oss att cykla till stan än att åka kommunalt. Det går också snabbare eller åtminstone lika lång tid som att åka bil och hitta parkering. Men det är betydligt roligare och bra träning. Det går inte snabbt att cykla med 25 kg extra baktill, men det är ju så fantastiskt kul och frihet på riktigt.

Räkna med mer cykelvagn framöver. 🙂