Backjävel
Jag skulle möta upp Peter H ikväll för lite gemensamma intervaller, men vi var så snabba så vi aldrig såg varandra 😉
Så jag bestämde mig för att köra Canadabacken på Lidingö, för omväxlingens skull. 8 gånger blev det varav 6 gånger spurt uppför.
Det var fruktansvärt. Någonstans kring 4:e intervallen trodde jag att jag skulle spy. Jag kände mig otroligt vek.
Men jag bet ihop och fullbordade passet. På vägen hem frös jag trots att jag satte på mig en jacka till.
Det här passet var det tråkigaste på länge. Men fullt nödvändigt för att stärka inför säsongen.
Bra cykling 
Bra med lite pannbenskörning ibland 😉 Jag tycker att backintervaller kan vara ganska roligt ibland, gärna med fler så man kan tävla lite.
Angelica.Ek
8 januari, 2013 at 21:21
Stort!
Karl
8 januari, 2013 at 21:42
Synd att vi inte fann varandra. Jag var lite sen så jag började plöja Torsviksbacken, tänkte att jag nog skulle se dig harva i den.
Sedan blev det Bosön för genomgång av vårt träningsprogram inför Vätternrundan. Instruktioner och prova alla styrkeövningar och muntlig genomgång av pulsträningen.
Jag lär ha träningsvärk i morgon.
Peter
8 januari, 2013 at 21:44
Skumt jag har inget missat samtal till denna trevliga tillställning ?
tomaz
8 januari, 2013 at 22:11
Sorry! Var ganska spontant då jag inte visste om det skulle bli testcykel eller ute. Du hade behövts! Next time 🙂
Martin S.
8 januari, 2013 at 23:04
Efter den rubriken, blir texten liksom överflödig, annat än som nyansutfyllnad 😉
På ngt sätt förstår man omedelbart det som förmedlas.
Får man föreslå en alternativ karriär på kvällstidning kanske?
Frågan är bara hur detta inlägg skall toppas med ngt än mer iögonfallande.
Och, summa summarum, konstigt nog önskar man att man fick vara med …
Fredrik Lindell
9 januari, 2013 at 18:02