Bra cykling

Ny MTB betyder så klart MTB-träning denna helgen. Jag har varit sugen på att prova Fornstigen på Ekerö igen. Senast var en sanslöst vacker sommardag förra året och det var ungefär där och då jag bestämde mig för att cykla mer stig och mindre asfalt.

Något tal om sovmorgon blev det så klart inte, jag sov dåligt och tänkte bara på min första träning på Scott:en. Så jag var uppe vid 08 imorse och fixade bra frukost (för att vara jag): hemmagjord gröt, mackor, bra med pålägg, ägg och juice. Jag och Angelica kom iväg strax efter 9, solen sken och det mesta var frid och fröjd.

Senast jag cyklade Fornstigen (på en lånad, äldre men grym Sintesi) så tyckte jag att det skakade rätt mycket, trots lägre däcktryck. Idag, 8 månader senare, fattar jag att det är däcktryck, dämpare, teknik och ram i stort som avgör  – och vilken sanslös skillnad det var idag på min nya Scott. Dels med 27,5″ som rullar lätt över det mesta och fortsätter vara rappt, men framför allt hur ramen bara absorberar skakningar och gör det så mycket lättare. Jag har läst på om Scott Scale 710 och det skulle vara en kompetent hoj, men jisses vad kompetent den känns.

Följ de blåa markeringarna runt Fornstigen så bör du klara dig bra.

Fornstigen bjöd så klart på en hel del träskliknande miljöer. Det var rätt kletigt här och var och en och annan svordom yttrades, dock forcerades allt och med jämna mellanrum var det riktigt bra stig att cykla på. Detta spår kommer bli kanonbra om bara någon vecka eller två när det torkar upp..

Angelica hade inte cyklat sista kilometrarna på Fornstigen, på andra sidan bilvägen. Där är det lite mer grusvägar och några tekniska bergshällar att ta sig över, så det är inte för alla. Jag njuter dock av fröjden att fixa tillräckligt svåra partier och denna gång vurpade jag inte över styret en enda gång, och vrickade inte heller sönder en enda tumme. Framsteg 😉

När vi var klara med Fornstigen hade vi varit ute i drygt 2,5 h och jag ville få in mer cykel så klart. En lite svårövertalad Angelica hängde med till Knalleborg som startar väldigt nära Ekebyhovsbacken på Ekerö. Vi kunde se några stigar där men mitt GPS-spår följde motionsspåren som böljade upp och ner, minst sagt. Någonstans här började mitt sällskap krokna rejält och jag bjöd Angelica på ytterligare energi som inte gick hem – banangel var tydligen ingen höjdare på samma sätt som russin/jordnötskaka var vidrigt tidigare.. men hon blev piggare och vi kunde sakta men säkert rulla tillbaka mot stan.

Vidrig energibar..

Jag tog en sväng förbi Östermalms korvspecialist (dubbel kabanoss, mumma) på vägen hem och väl hemma blev det spaghetti och köttfärssås och tvätta cyklar på det. Fin dag på nya hojen!

Strava