Höstens racekalender
Idag kom nyheter om alla CX-deltävlingar under hösten och jag har nu uppdaterat min racekalender med det som är aktuellt för mig.
Tyvärr har jag cyklat mitt sista långlopp i cupen för säsongen. Jag åkte på en riktigt fin förkylning i somras och fick sedan bihåleinflammation på det. Åkte ner från 9:e plats i totalen till 19:e plats. Av de återstående missar jag ett och det sista åker jag inte till heller.
I stället blir det lopp på hemmaplan, i Stockholm med omnejd. Tre MTB-lopp i Hacksta XC, Hammarby Hill och MTB Adventure, och i övrigt nationella CX-cupen.
Här kan du läsa mer om CX-kalendern för hösten.
Min uppdaterade tävlingskalender finns här. Återstår bara att ordna en hygglig CX till hösten..
Ses ute på tävlingarna, hoppas jag!
Anmäld till Hacksta XC
Äntligen siktar jag in mig på en tävlingsstart igen, efter drygt 6 veckor utan att ha ställt mig på någon form av startlinje.
På söndag är det nämligen dags för Hacksta XC. I kväll, måndag, är sista dag för föranmälan!
Detta är ett trevligt arrangemang som jag velat cykla i några år. Får bara hoppas att mina strulande bihålor är bättre till dess.
På lördagen är det ungdomscup och det ser ut som hundratalet anmälda ungdomar, helt galet! Vem cyklar med upp och hjälper till lite i arrangemanget?
Guld, guld, guld!
Jenny Rissveds är så sjukt bra. Det blir inte bättre än så här! OS-guld efter ett fenomenalt lopp! Vilken inspiration! Gratulerar!
Ride of Hope Uppsala-Stockholm
Alla bilder här. Fritt fram att låna.
Idag cyklade vi sista etappen av Ride of Hope, ca 10 mil från Uppsala till Stockholm, för att samla in pengar till Barncancerfonden.
Men det hela började på hemmaplan. Vi var ett glatt och litet gäng (StockholmCK+vänner) som först cyklade upp till studentstaden. Lite slitigt stundtals med kantvind. Jag känner av min bihåleinflammation.
Glada miner på startplatsen utanför Lidl och 400 cyklister som tillsammans med vänner varit med och samlat in över 21 miljoner kr! Mäktigt.
I vår stora grupp som ska cykla snabbt, blir vi nog 40 pers, ledda av RoH-legend Micke med team. I vår grupp – Micke och Nicklas, som cyklat från Umeå till Stockholm. Imponerande.
Efter 5 min smäller någons däck. Rekordsnabbt fixad punka och då punka igen – däcket är upprivet på sidan. Ridå. Efter nästa punktering några minuter senare och en väldigt utdragen och hetsig belgisk kedja, delar vi upp oss.
Vår grupp får sedan en fin tur mot depån i Märsta. Snabbt, rätt snyggt och med tankarna på vänner, för egen del Tomaz i TeamMagnus – jag kör för dagen i TMCK-ställ.
Efter en riktigt bra depå, får jag veta att det heter fikaben, när benen är så där sega efter paus. Det här blir jobbigt, tänker jag när vi trampat en liten stund. Jag biter i och klarar mig kvar, tills benen blir tillräckligt bra igen. Bra stämning och halvtimmen kvar hem till Hagaparken.
Väl framme är det fest. Sjukt trevlig stämning med grillat, partytält, glass och idel minnen och anekdoter från veckan och dagen.
Grymt gäng och fantastiskt att få vara med och samla in till ett så fint syfte.
Nya tag
Nästa lopp i Långloppscupen närmar sig och min träning har knappast varit något att tala om. Några enstaka pass här och där bara för att få komma ut lite. En bihåleinflammation och lite annat störande har gjort mitt juli till ett att glömma.
I skrivande stund har jag inte cyklat MTB på nästan 3 v nu! Hur ska detta gå?
Hur som helst – jag vet att en paus i sommaren gör att man får extra sug och kanske även lite form till senare delen av säsongen. Jag var väl i relativt hygglig form tills strax efter Mörksuggan, hoppas jag kan nå åt det hållet och mer därtill kommande lopp med.
Bjuder på några få bilder från senaste tidens förehavanden. Ses snart igen på vägarna och stigarna!
Semesterstatus: sommarsjuk o ludna ben
Martin, traillöpare, vandrare och tältare, ja, det gick tyvärr inte riktigt hem. Cykling är mycket bättre att fokusera på.
Efter knappt 5 dagars friluftsliv med alternativ träning på semestern, åkte jag på en sjujäkla förkylning. Först trodde jag på svår halsfluss, sedan på influensa och nu sist har jag förstått att det var min rejälaste förkylning på ett antal år.
Således startar jag inte i nästa långlopp, Engelbrektsturen, på söndag. Tyvärr. Jag har ju en topp 10-placering i totalen att bevaka.
Kanske, om jag har tur, blir detta lopp som för två år sedan när jag cyklade – ganska mycket manbortfall p g a semester och mycket grusväg (även om de dragit nytt och mycket mer stig i Engelbrektsturen nu för tiden), så att jag kanske inte tappar alltför många placeringar ändå.
Fokus nu blir att vila ut ordentligt och sedan börja med cyklingen så smått igen, förhoppningsvis ska lite vila och ”bara” en förkylning ändå göra gott för benen!
För att detta inte ska bli en alltför negativ bloggpost, bjuder jag ändå på några bilder från senaste veckorna.
Fantastiskt roliga klippor på Rotsidan i Höga Kusten.
Här fick man leka av sig lite!
Bra motor..?
Kvällstrail, helt underbart.
Bästa träningspasset i Höga Kusten.
Höga Kusten Trail-reco & bildbomb
I september går Höga Kusten Trail av stapeln och Angelica har anmält sig, så vi är här uppe under veckan och rekar lite och har skoj. Idag gjorde vi ett besök i Skuleskogens nationalpark, där ett antal av trailmarathonets kilometrar ska avverkas.
Vi gick på banan en bit nordost om Entré Syd, och fick väl sedan en slags chock. En orgie i teknisk stig, hällar, klättringar, rötter och mer därtill. Alltså – Höga Kusten Trail är ett riktigt tekniskt lopp. Det gäller att ha övat i svår terräng och det gäller att ha gjort sina backintervaller, gärna långa sådana.
Idag rekade vi halva sträcka ett och hela sträcka två, totalt blev det 19 km inklusive transportlöpning från Entré Syd.
Här kommer bildbomb från vår fina dag i skogen:
Vi började med lätt spång på banan, fast åt fel håll.
Många sådana här partier med sten här uppe.
Här har strandlinjen varit en gång i tiden. Klapperstensfält mitt i reservatet.
Pojke på klappersten.
Det är bra mer rotmattor på sina ställen! Stabilitet i anklar mm är ett måste.
På väg mot dagens högsta punkt, uppe på Slåttdalsberget.
Mer magisk utsikt..
Det gick helt okej att springa och skutta på bergshällarna på toppen.
En liten avstickare innan Slåttdalsskrevan som vi skulle till.
Slåttdalsskrevan med ca 40 m höga väggar. Svalt och skönt och ingen GPS-signal ner hit!
En skön fotopaus.
Vidare mot en av öarna längst ut på banan.
Kort paus innan en brant nedfart.
Några fina stränder längsmed banan.
Angelica in action.
På väg tillbaka mot Slåttdalsbergets topp, fler vidsträckta och häftiga klapperstensfält.
En till fantastisk utsikt..
Givetvis får er bloggare komma med på bild!
Klättring upp till toppen. På riktigt. Lite småsvårt. Fatta om det är halt här..
Tillbaka vid entrén. Ca 3 h faktisk träningstid senare.
Bra cykling 