Lerfestival i Lida
Jag och Marcus E var iväg och rekade Lida Loop igår. Fokus på starten samt loop 2 och 3. Dock hade vi lite svårigheter att ta oss ut på loop 2 och väl ute på den så gick det rätt långsamt, trots att vi tryckte på bitvis. Det var nämligen, inte helt oväntat, kanonblött och lerigt på banan. Vi tog oss genom och förbi det mesta, men någon enstaka push bike blev det också. Bäst var helt klart sandtaget och åkningen där omkring – helt torrt och grymt skoj åkning, inte minst på pumptracken.
Ut på loop 3 så insåg vi att vi aldrig skulle hinna klart den innan mörkret kom till skogen, så vi körde första kilometrarna på den och vände sedan hemåt stan.
Mycket fin kväll! Planen är att hinna reka loop 3 innan söndagens lopp med.
Jag är i tidningen
Som en del kanske vet, är mina favoritstigar på Lidingö ofta utsatta för stigsabotage, och det har blivit värre i år. Jag har postat lite bilder på det tidigare och det kanske inte ser mycket ut för omvärlden, men faktum är att det blivit rent av farligt. Framför allt eftersom en del av det här bråtet ligger i skymda kurvor och nedförsbackar, ställen där man inte har lika stor chans att se något och olyckan snabbt kan vara ett faktum.
Hur som helst så har Mitt i Lidingö intervjuat mig om detta. Ni kan läsa hela artikeln här.
En felaktighet har kommit med och det är texten om förbud att cykla på viltstigar. Allemansrätten gäller och man kan inte förbjuda aktivitet på stigarna på detta sätt.
Här är även tidningsvarianten som bild:
Långa Lugnet – racerapport
Enjoy! 31 min Långa Lugnet-action.
Äntligen på startlinjen igen efter ett misslyckat maj. Min fråga inför loppet: kommer kroppen att hålla? Hela veckan kände jag mig dessutom ganska sänkt och senast läggdags på fredagen var jag inte 100 % säker på starten. På lördagsmorgonen så kändes allt tillräckligt bra och Angelica skjutsade ner mig till Lugnet, där jag genomförde sedvanlig tävlingsrutin med uthämtning av nummerlappar, ganska kort uppvärmning och in med cykeln i fållan så snart som möjligt. Även i år fålla 2, skönt. Passade på att skrota omkring lite med vänner och förbereda det sista.
Min tanke är att inte gå all out hela loppet, utan hålla igen lite.
I starten gäller det dock att ta position, så jag tar sikte på elitkillen framför mig, som ser vass ut, men tappar honom i den stora massan. Vi är halvvägs in i startbacken, pulsen på rött men kontrollerad andning. Då ser jag hur horder med cyklister tar sig om på vänster och höger sida, och jag bara faller genom. Jag kan inte öka för att vara med längre fram i loppet. Snart planar vägen ut en bit, innan det är dags för sista knäppan och jag tappar lite till. Sedan blir det grusvägsrally och då är det dags att släppa lite fler grupper.
Efter några långlopp så känner man igen en del. Christer från Borlänge har jag samarbetat med tidigare och det var skoj att se honom igen i klungan. Per Kumlin var i samma grupp som mig efter startbacken. Tyvärr hade jag inte orken att hänga på dessa herrar och grupperna som kom iväg på gruspartierna. Det var så otroligt jobbigt under första halvtimmen för min del, så jag var nära att bryta. Jag släppte grupp efter grupp på grusvägarna. Tungt när jag vet att jag normalt sett kör med samma kapacitet som dem i grupperna. På stigarna hamnar jag ofta med många framför mig, eftersom jag sällan ser till att ligga först in på ett stigparti. Då blir det som det blir och ut från varje stig åker jag ikapp gruppen framför så gott det går. Det tar verkligen på krafterna, samtidigt som jag försökte hålla igen lite för att kroppen inte ska få en absolut chock..
In på loop 2, som är rätt mycket motionsspår upp och ner, och det börjar ösregna. Det gör mig ingenting, jag fipplar bara ner glasögonen innanför tröjan och kör på. Loop 2 blir ganska enkel för min del, jag återhämtar mig på stigarna där det går långsamt med andra framför, och börjar känna mig fräsch. Vid varvning vet jag exakt vad vi har att vänta oss på loop 3, som jag kom ihåg väl från förra året. Väldigt mycket uppför på smala stigar.
Redan i början på loopen ligger jag bland de främsta i en klunga jag uppskattar till 30-40 man, som jag sett en hel del under loppet. Jag kör i samma takt som ryggen framför, men det går för långsamt, så jag tar mig om och får lucka. Jag märker hur luckan blir större och hur alla bakom kämpar. Då bestämmer jag mig för att nu är det nog allt bara att köra, sippar i mig av min koffeingel, och kör. Jag tar sikte på ryggarna 100-150 m längre fram i backarna. Minskar avståndet allt eftersom. Jag känner att jag har ork och resten av loopen tror jag att jag till slut släpper förbi bara en kille, och kör ifrån resten. Tekniken lämnar en del att önska i handbyggda stigarna mot mål, min placering är aldrig i fara och jag rullar i mål precis innan himlens portar öppnar sig rejält.
Jag plockar en 23:e plats i H30 och är ganska nöjd med det. Med mer tröskelträning och kontinuerlig träning, hoppas jag på bättre resultat framöver!
Härligt, flowigt parti:
Diverse fler av mina videos här:
Inför Långa Lugnet
Jag fick till ett sista pass innan Långa Lugnet, i det kyliga majvädret. Strålande sol och blåsigt, men vad gör det? Jag sprätte och hade skoj i spåren på Lidingö. Nu hoppas jag att kroppen håller!
Tanken är att ta Långa Lugnet mer som ett träningspass än tävling, eftersom min veka kropp inte riktigt vill ta sig tillbaka efter några veckors ihärdigt kaos. Dock vet vi ju alla hur det brukar bli på tävling, så vi får se.. jag har i alla fall inget mål annat än att ta mig lugnt och ha kul 🙂 Och kul lär det bli på den uppdaterade banan!
Ses uppe i Falun!
Cykelmingel i skogen
Maltes Cykel tillsammans med Scott Sverige och Enervit bjöd upp till mingel på cykel under tisdagskvällen. Arena: Lidingö, med depåstopp Rönneberga kursgård. Under ledning av Maltes-Hasse, Calle Friberg och Johnnie Krigström laddade vi på motionsspår och stigar och fick se och uppleva både ett och annat under den ljuva försommarkvällen.
Vi hann med trycksladdar, teknikträning på ”omöjlig” uppförsbacke, genomslagspunka från mästaren själv och däremellan lite macka och gott på Rönneberga, innan vi visades runt på delar av kommande MTB-spåret som startar på kursgården.
Fin kväll med gott folk!
MTB-distans med guidning i norrort
Det var med lite oro inför dagens pass som jag satte av mot Sumpan för att möta upp Micke K och Marcus och distanspass på MTB. Skulle grabbarna köra av mig direkt? Hur starka är de nu? Hur är min form egentligen?
Vi fick till ett suveränt pass med guide Micke och Marcus, och jag fick svar på några av mina frågor. Vi tar det från början.
Vi styrde upp mot Viksjöoch Micke sprätte till på stigarna, Marcus hakade på och jag var lite seg och efter med hög puls. Men grymt kul med nya stigar! Vi kom fram till Brukets backe i Järfälla, och kunde inte låta bli att ta flera varv där både upp och ner. Skojigt värre och magisk sommarutsikt. Hit vill jag mer! Sedan cyklade vi längsmed vattnet förbi Kalhäll och upp mot Upplands Väsby. Vi gick på Järvafältet, stannade för en snabbkaffe (och bulle!) vid Bögs gård och brände sedan hemåt.
Makalöst sommarväder, jag var klart överklädd, medan grabbarna var lite bättre kittade i kortkort 🙂
Formen är på uppåtgående och idag blev det verkligen långloppskänsla med såväl fin och stökig stig som snabba gruspartier, där loket Marcus gick upp och bombade fint, med oss på rulle. Nyttigt!
86 km och drygt 4 h blev det, nöjd som få! Tack grabbar!
Roslagsleden etapp 2 på MTB
I förmiddags la jag fram några förslag på cykelrutter till Angelica och hon nappade något tvivlande på Roslagsleden etapp 2 på MTB. Sagt och gjort, så styrde vi dit med bilen, för att undvika trist transportcykling från stan och hem igen. Om ni såg någon som övningskörde med blå V70 norr om Stockholm idag, så var det nog jag.. 😉
Starten på etapp 2 går vid Karby gård, strax utanför Vallentuna. Sedan är det bara att följa orange:a markeringar hela vägen. För säkerhets skull hade jag lagt in kartan i GPS:en också.
Jag kände igen första biten vi cyklade idag, eftersom jag och Nicklas cyklade etapp 1 och delar av etapp 2 en höstdag för några år sedan.
Det var inte mindre torrt nu än då, med tanke på vädret som varit. Jag och Angelica varvade motionsspår med pangroliga bergshällar och halvmeterdjupa lerhål och push bike. Vissa bitar var det småstökigt och klurigt i lervällingen, medan andra bitar var betydligt bättre flyt och sol 🙂
När vi närmade oss Brottby som är slutmålet för etapp 2, blev landskapet mer öppet och vi kunde blicka ut över ängarna och stötte på en del vandrare och ornitologer.
Vi var inte så sugna på att cykla tillbaka exakt samma väg, så det blev landsvägen tillbaka mot Vallentuna och Karby gård. Blåsigt värre, men rätt trevligt det också.
Det finns några längre uppförsbackar första kilometrarna på etapp 2.
Lerigt värre vissa bitar!
Vi hittade ett näste i skogen?
Motocross-åkarna har varit flitiga..
Eder bloggare med följare.
Trevligaste biten stig på hela dagen!
Lite less på hästspår i leden nu..
Rätt schysst dag ändå!
Bra cykling 