Bra cykling

Jag ju inte haft den mest episka försäsongen och våren vad gäller träning – det är vad mina lite drygt 50 dagars (!) träningsfrånvaro i år skvallrar om.

Men ibland vill kroppen faktiskt som knoppen, och då är det fantastiskt. Igår kväll gav jag mig ut på en fantastiskt skön runda i kvällsdimman. Det var nästan poetiskt vackert.

Med siktet inställt på Angarn-Brottby-Åkersberga-Rosenkälla och hem igen snurrade jag alltså ut på ett pass snabbdistans, solo. Inte ens kameran var med. Men vad gjorde det när vinden susade i öronen? Vad gjorde det när jag fick grön våg förbi trafikljusen? Vad gjorde det när jag cyklade ”fel” och fick improvisera lite på nyfunna vägar?

Bita ihop fick jag göra framför allt i den lite lätt kuperade terrängen mellan Brottby och Åkersberga, med dessa två längre backar. På den stora vägen från Åkersberga till Rosenkälla var det lite knepigt. Visst, lite trafik – men ligga på bilvägen och riskera bli påkörd i 120, eller ute i kanten och få punktering av allt smågrus? Det blev ett mellanting.

2,5 h och drygt 80 km senare spurtade jag uppför Kampementsbacken på typ max, och sedan var skönaste och kanske roligaste passet på länge klart. Att lite fart i dimman kan vara så kul!

Mer av detta blir det framöver.