Bra cykling

En natt med knappt någon sömn och så etapp 2 på det. Tack och lov något snällare än den rivstarten vi fick.

Med mina superdåliga ben och formen någon helt annanstans så bestämde jag mig tidigt för att bara ta mig runt idag och spara så mycket energi som möjligt. Tävlingsmänniska som jag är har jag ju svårt att inte tävla, men ibland är jag förnuftig också och ibland övervinner förnuftet tävlingsinstinkten.

Idag trampade vi alltså 69 km och drygt 2000 hm, och jag tog det lugnt och gick på lätta växlar.

Tack och lov var dagens backar betydligt snällare och efter drygt 10 mil MTB här nere kom första riktiga stigen, äntligen! Den roliga singletracken varvades med omkullblåsta träd, men sedan öppnar det upp sig i fin och snabb singletrackåkning nerför och annars en skakig upplevelse över rötter och stenar. Efter en liten stund upptäcker jag också varför det är så skakigt – min bakdämpare dämpare inte och jag kör helt plötsligt hardtail i stället för heldämpat! På något sätt lyckas jag få dämpning bak också och fortsätter åka så resten av dagen.

Försök att ta dig upp här cyklandes..

Vi får några korta och riktigt branta backar där singletracken övergår i traktorspår och sedan blir det en vild, stökig downhillkörning igen. Många stenar att akta sig för och riktigt branta partier där bromsarna får slita mycket.

Idag stannar jag i alla depåer och fyller på med vatten i flaskan. Det är bra, för mitt låga tempo och mängden vätska gör att jag inte krampar. När depåpersonalen har fullt upp hjälper vi tävlande dessutom varandra med att fylla på i flaskorna. Tack för det!

Sista utförskörningen mot mål är riktigt vacker. Faktum är att dagens vyer är de bästa hittils här nere. Vädret riktigt bra med, perfekt att cykla i 20 plusgrader varvat med soligt och molnigt.

Äntligen lite trail! Bitvis flowig, härlig mellaneuropeisk stigåkning.

Jag går i mål på officiell tid 4:13, tio min efter Kjell O som är piggare idag. Strax efteråt Hasse.

Kjell WJ hade oflyt idag och fick två punkteringar när han hade en slang med sig. Han fick springa sista 3 km till mål.

Stefan hade en bra dag i sadeln och Angelica med.

Men nu till dagens vilda och geniala lösning. När jag fixar cykeln inför morgondagens etapp så kollar jag på dämpningen och märker att bakdämparen inte går att öppna. Jo, den går att öppna om man drar hårt i vajern som går till den. Fail.

Jag och Kjell WJ gör ett besök i mekanikertältet, där tre mekaniker kör all möjlig service hela kvällen. Kjell får nya slangar och efter ett tag får jag hjälp och sedan meckas det på min cykel fram och tillbaka under kvällen. Det tar en himla tid men till slut får jag ut min cykel med fungerande bakdämpare och en av de sjukaste men fungerande lösningar som finns! Fjädern i bakdämparen gör inte sitt jobb så bakdämparen måste in på service när jag kommer hem. Tills vidare blir det denna lösning:

En slang som alltså fungerar som motstånd till bakdämparen, så att lockouten fungerar och jag kan fortsätta dra fördel av min heldämpade hoj. Tack för det!

Och här är geniet som fixade det: