Bra cykling

Propagandacykling..

Efter lite trix på morgonen kan jag ansluta till gänget som startat från Högbo bruk, där de tydligen fick en världsklassfrukost. Jag har passat på att hälsa på lite släktingar och fått en redig frukost jag med. När vi rullar ut från Sandviken inser jag att vi har fått sällskap av två rutinerade herrar, Bo och Thomas Sandell. Kul! Speciellt Thomas har jag cyklat mycket med genom åren och det bådar gott för dagen!

I vanlig ordning är det Boon Edam Racing Team (BERT) och Rejlers som sätter tonerna i vår klunga. Långt före oss har övriga lag startat, SJ, Caverion och Viasat/Boon Edam.

Jag har min parkamrat Dan och idag går det snabbt. Hemlängtan, kanske? Det märks att vi blivit ett tightare gäng nu.

I första depån kommer det fram både en och annan sanning. Henrik som har facebook:at från klungan i flera dagar, visar sitt sanna jag. Jag låter bilden tala:

Och så här glad är klungans sociala medier-expert Henrik för detta:

Nästa efter depåstoppet är Uppsala. Vägarna börjar kännas mer bekanta och Roslagen-känslan infinner sig. Jag tycker det blåser en del när jag går fram och drar. Tittar ner på wattsiffrorna några gånger och inser att i slutet på varje förning måste jag trycka ca 140 w över tröskel för att gå in framför. Pust. Bakom mig har jag Anders som är pigg. Ena gången skyltspurtar han direkt när jag tagit min förning och en annan gång lägger han sig 10 m framför. Ganska tufft att först ta min förning och sedan täppa lucka till så pigga människor.. efter några varv blir det lite bättre ordning, tack!

Catharina var en av dem som gjorde detta möjligt. Tack för uppbackning och det alltid strålande humöret!

Domkyrkan i Uppsala tornar upp sig i horisonten. Så nära, men ändå så långt borta! Ulf passar på att få problem igen med sin cykel, den här gången något med låsringen på kassetten. Vi bombar på utan honom till lunchstoppet på IKEA. Där ska personalen få sig flera syner de sällan förväntat sig. Det här är en av de mildare:

Välförtjänt grabbar efter 14 mil! Det är alltså Dan och Peter här. Dan behövde väl vila upp sig efter att han tagit förningar med mig. Foto lånat från Peter Hampus.

IKEA-sponsrade lunchen är riktigt god. Tack för det! Efteråt hänger vi på parkeringen och väntar och väntar på Peter & co som är kvar och gör lite mer hyss. Till slut kommer de ut, Ulfs cykel är färdigmekad för idag och vi kan rulla vidare de sista 6 milen till Stockholm.

Simon linslus. Även en av dem som tog garanterat flest km förningar mellan Åre och Sthlm. Riktigt föredöme dessutom då dragkedjan går ända upp!

Ju närmre Stockholm vi kommer, desto snabbare går det. Tempot skruvas upp lite gång efter gång. Jag är väl inte helt oskyldig heller. Vi tappar Ulf igen, för hans nya kassett strular. När vi hamnar i karavanen bakom Caverion och stannar vid några rödljus i Upplands Väsby, kommer Ulf ikapp igen. Det är skönt att bli hela gänget in mot mål.

Nu har jag hamnat bakom Peter & Jocke som tar sina förningar. Och som de matar. Peter verkar ha en kombination av grov kissnödighet och obotlig hemlängtan. Jocke muttrar något om att de kommit överens om att ta förningar i 300 watt, och undrar då varför wattmätaren visar 360 watt varje förning. Hmmm..

Lagkapten Peter och fadersgestalt!

Speciellt när vi efter ett rödljus ska samla ihop oss och vi går från 20 km/h till 45 km/h på en tiondels sekund – jätteskönt för benen, verkligen!

Med några km kvar till Täby centrum och målgång samlar vi ihop oss fint och rullar tryggt in och stoppar klockan. Precis över 19 timmar stannar den på. 70 mil.

McDonalds sponsrar oss med Happy Meals och ansiktsmålningar. Vi firar med de andra lagen och alla som gjort detta möjligt. Vänner och anhöriga är här för att ta emot oss.

Tack Jonas Brögger och tack alla som ställt upp! Det här var kul och för en god sak.

Benen känns oväntat fräscha. Nu väntar dock några dagar med vila från cykel och träning. Det är vi värda!

Bli fadder i Världsnaturfonden du med!

Hemmavägar.