Bra cykling

Vi har äntligen kommit tillbaka till Ramundberget! Det var hela 7 år senast, makalöst vad mycket som hänt sedan dess. Småbarnsliv bjuder sällan på möjligheter till längre cykelturer, så man får vara glad för det som går att få till 🙂

Här om kvällen tog jag mig ut och trampade runt lite i omgivningarna. Jag hade en idé om att ta mig upp på berget för egen kraft = bra träning, fin utsikt och härligt flowig åkning. Mycket valuta för tramptagen, helt enkelt. Efter lite uppvärmning i den hyggligt svala kvällen, så tog jag mig an berget.

Jag började cykla upp till höger om liften och hittade genast en brant väg för fyrhjulingar (?). Mötte en del folk som var på väg ner och fick lite glada tillrop. Det är rätt rejält brant uppför berget på sina ställen, så man får inte direkt vila, men det var jag inte heller så intresserad av 🙂

Efter lite, lite andhämtning i ett mer lättåkt parti så bar det rakt upp sista kilometern till bergets topp. Där en snabb blick runt omkring och sedan ner via Tusenfallet, Helagsflytet och så tuffare Röstvålen ner till botten. Magiskt kul och flowigt!

Sedan en liten vända på finasfalterade 4-motionsspåret hem.

Övriga idéer här uppe är så klart att vandra (idag gick vi halvvägs upp till Mittåkläppen med en 1-åring i bär-ryggsäck och en 3-åring till fots!), trötta ut barnen med massa lek och stoj, och cykla delar av Fjällturen, som i år är omdragen vissa bitar och alltså går av stapeln (som motionslopp). Dock är vi inte kvar då.

Mycket kvar att upptäcka, med andra ord. Ser ut som det blir en del regn, men man åker ju inte till fjällen för att få sol och 25 grader varmt, även om vi redan hunnit med att ha den turen med 🙂