Magisk fjällcykling i Ramundberget

Jag har missat några tillfällen till fin cykling här uppe, men i kväll fick jag äntligen till fin MTB igen! Och vilken MTB sedan..

Jag kikade på Ramundberget på Trailforks för att se hur jag kunde få en längre topptur på berget, än här om kvällen då jag bara tog flowtrail ner. Planen: trampa uppför berget igen och sedan ta Kvarnbäcksleden bort till Osthang (där vi bor i stuga en bit ner på berget) och sedan leden Mittåkläppen ner till byn igen.

Med magen full av ordentlig SOS-tallrik deluxe, satte jag av uppför berget efter lite uppvärmning. Herregud vad jobbigt det var, kanske årets värsta. Jag trampade uppför och tänkte att jag hoppas slippa något bakslag för denna dumhet, så jobbigt var det. Jag är inte heller i pangform efter en del VAB och så egen sjukdom med antibiotikakur och efterföljande förkylning strax innan vi åkte hit..

Lite blött här och var, som det ska vara 🙂

Nåväl, upp kom jag till slut, och tydligen lite snabbare än för några dagar sedan (och med högre puls, kanske för att kroppen matsmälte för fullt? 😉 ). Dessutom blev jag sådan där Strava Local Hero på en sträcka. Inte många idioter som trampar uppför berget var tredje dag..

Toppen av leden Mittåkläppen uppe på Ramundberget/ovanför Osthang.

Väl på toppen, började sedan magin. Cykla uppe på fjället, är ju bara helt otroligt, och denna kväll dessutom kvällssol och fri sikt. Kvarnbäcksleden bort mot Osthang bjöd på det mesta, några surhål, en och annan bäck, fin flytstig och lite stök. Sedan tvär vänstersväng in på leden som kallas Mittåkläppen och så trampa uppför en kort bit, för att få njuta av riktig själaro till utsikt. Fjällen med fri sikt och bra väder en julikväll.. inte mycket som slår det.

När det är så här fint, så skulle man egentligen cykla två varv – ett för att ta bilder och ett för att trampa på och inte stanna 🙂 Tyvärr hade jag inte riktigt tid eller ork till ett andra varv idag. Kanske nästa gång får bli med hjälp av liften? Jag får se..