Bra cykling

Martin Söderlund för Lidingö CK på MTB och landsväg 2015.

Pang på och världsklasskväll

leave a comment »

– Jag kan inte komma ihåg att det här skulle vara kul, Peter.

Jag hörde mina ord dunsa mot asfalten, sommarsolen log, och Peter nickade lite. Vi var halvvägs in i träningspasset med Hofvet Lidingö.

När jag legat bakom hets-Peter och svinstarke Ulf i inledningen, tänkte jag att jag inte skulle vara sämre än dem. Dags att bekänna lite färg, tänkte jag när jag gick upp i spets. Och lite färg blev det allt, från alla håll och kanter!

I ärlighetens namn var jag lite övertaggad på ett pang pang-pass. Därför var det tur att jag missade Peters genomgång. Det blev tävlingsfart och årets absolut hårdaste intervaller ikväll, nämligen. Jisses, vad jag fick slita. Flera i gruppen slaktades. Vi återsamlade. Och så slaktade vi lite till. Ungefär totala motsatsen till vad som hade lovats (kontrollerat och snabbt tempo) :-)

Men det blev en finfin kväll! Tack Peter, Jocke, Ulf, Mic, Daniel, Alex för en svettig kväll!

Efteråt hägrade after bike på Foresta, med alla vänner. Vilken belöning!

IMG_0112
Snabba tjejer sugna på att trampa lite asfalt i sommarkvällen. Lite sugen på Annelis vrålsnygga POC DO Blade-glasögon.. Angelica håller med.

IMG_0114
Vanlig syn denna kväll. Ulf (närmast) hänger lite med huvudet, kanske var det lite jobbigt här?

IMG_0117
Jocke anslöt till oss och kramade ur det sista ur allas ben.. vidrigt jobbigt.

IMG_0122
Alex var med och höll farten uppe.. utför eller backe, spelade ingen roll!

IMG_0124
After bike när den är riktigt bra. På Foresta.

IMG_0127
Angelica trampade och skrattade, gott betyg åt kvällen!

Written by Martin S.

18 augusti, 2015 at 21:50

Publicerat i Träning / Rundor

Cycle for Change etapp 4 – Högbo till Sthlm

leave a comment »

IMG_0097
Propagandacykling..

Efter lite trix på morgonen kan jag ansluta till gänget som startat från Högbo bruk, där de tydligen fick en världsklassfrukost. Jag har passat på att hälsa på lite släktingar och fått en redig frukost jag med. När vi rullar ut från Sandviken inser jag att vi har fått sällskap av två rutinerade herrar, Bo och Thomas Sandell. Kul! Speciellt Thomas har jag cyklat mycket med genom åren och det bådar gott för dagen!

I vanlig ordning är det Boon Edam Racing Team (BERT) och Rejlers som sätter tonerna i vår klunga. Långt före oss har övriga lag startat, SJ, Caverion och Viasat/Boon Edam.

Jag har min parkamrat Dan och idag går det snabbt. Hemlängtan, kanske? Det märks att vi blivit ett tightare gäng nu.

I första depån kommer det fram både en och annan sanning. Henrik som har facebook:at från klungan i flera dagar, visar sitt sanna jag. Jag låter bilden tala:

IMG_0096

Och så här glad är klungans sociala medier-expert Henrik för detta:

IMG_0090

Nästa efter depåstoppet är Uppsala. Vägarna börjar kännas mer bekanta och Roslagen-känslan infinner sig. Jag tycker det blåser en del när jag går fram och drar. Tittar ner på wattsiffrorna några gånger och inser att i slutet på varje förning måste jag trycka ca 140 w över tröskel för att gå in framför. Pust. Bakom mig har jag Anders som är pigg. Ena gången skyltspurtar han direkt när jag tagit min förning och en annan gång lägger han sig 10 m framför. Ganska tufft att först ta min förning och sedan täppa lucka till så pigga människor.. efter några varv blir det lite bättre ordning, tack!

IMG_0088
Catharina var en av dem som gjorde detta möjligt. Tack för uppbackning och det alltid strålande humöret!

Domkyrkan i Uppsala tornar upp sig i horisonten. Så nära, men ändå så långt borta! Ulf passar på att få problem igen med sin cykel, den här gången något med låsringen på kassetten. Vi bombar på utan honom till lunchstoppet på IKEA. Där ska personalen få sig flera syner de sällan förväntat sig. Det här är en av de mildare:

11800079_10153177284123246_5267378979929169471_n
Välförtjänt grabbar efter 14 mil! Det är alltså Dan och Peter här. Dan behövde väl vila upp sig efter att han tagit förningar med mig. Foto lånat från Peter Hampus.

IKEA-sponsrade lunchen är riktigt god. Tack för det! Efteråt hänger vi på parkeringen och väntar och väntar på Peter & co som är kvar och gör lite mer hyss. Till slut kommer de ut, Ulfs cykel är färdigmekad för idag och vi kan rulla vidare de sista 6 milen till Stockholm.

IMG_0089
Simon linslus. Även en av dem som tog garanterat flest km förningar mellan Åre och Sthlm. Riktigt föredöme dessutom då dragkedjan går ända upp!

Ju närmre Stockholm vi kommer, desto snabbare går det. Tempot skruvas upp lite gång efter gång. Jag är väl inte helt oskyldig heller. Vi tappar Ulf igen, för hans nya kassett strular. När vi hamnar i karavanen bakom Caverion och stannar vid några rödljus i Upplands Väsby, kommer Ulf ikapp igen. Det är skönt att bli hela gänget in mot mål.

Nu har jag hamnat bakom Peter & Jocke som tar sina förningar. Och som de matar. Peter verkar ha en kombination av grov kissnödighet och obotlig hemlängtan. Jocke muttrar något om att de kommit överens om att ta förningar i 300 watt, och undrar då varför wattmätaren visar 360 watt varje förning. Hmmm..

IMG_0087
Lagkapten Peter och fadersgestalt!

Speciellt när vi efter ett rödljus ska samla ihop oss och vi går från 20 km/h till 45 km/h på en tiondels sekund – jätteskönt för benen, verkligen!

Med några km kvar till Täby centrum och målgång samlar vi ihop oss fint och rullar tryggt in och stoppar klockan. Precis över 19 timmar stannar den på. 70 mil.

McDonalds sponsrar oss med Happy Meals och ansiktsmålningar. Vi firar med de andra lagen och alla som gjort detta möjligt. Vänner och anhöriga är här för att ta emot oss.

Tack Jonas Brögger och tack alla som ställt upp! Det här var kul och för en god sak.

Benen känns oväntat fräscha. Nu väntar dock några dagar med vila från cykel och träning. Det är vi värda!

Bli fadder i Världsnaturfonden du med!

IMG_0104
Hemmavägar.

Written by Martin S.

11 augusti, 2015 at 11:04

Cycle for Change etapp 3 – Järvsö-Högbo

leave a comment »

IMG_0077
Inte bara tvåpar idag utan även lite tävlingsklunga av det hela.

Attacker, utbrytningar, spurtpriser och hänga av varandra till höger och vänster. Man skulle kunna tro att det handlar om vilken tävling som helst – men det handlar faktiskt om Cycle for Change och etapp 3 mellan Järvsö och Högbo bruk.

Det blir ju lätt så här när ett gäng hormonstinna grabbar ska ut och leka på vägarna..

Idag är målet att vi i BERT (Boon Edam Racing Team) inte ska kännas fullt lika hänsynsfulla och ödmjuka, som vi beskrivits hittils av våra rivaler Rejlers i klungan. De är bara 4 st (eller 6 om man räknar det så), så de får vara med och samarbeta varje dag.

Efter någon mil börjar vi tissla och tassla i klungan. Vad fan är det här för jävla förning? De sänker hastigheten och kör ju i 32 när vi bör ligga i 40 här?! Till slut blir varje orangevit förning känd som mat & ät-paus i stället, och det är ju inte fy skam det heller.

Fast en gång är jag tvungen att säga till. 2 Rejlers kör i kanske 44 blås uppför en rätt lång slakmota. 32 på platten och 44 i blåsiga slakmotor. Starkt, men inte smart. Eller vill de hänga av oss i BERT kanske? Det får vi svar på senare.

Men först – tävling! Jonny, Dan och Henrik flyger iväg efter en rondell ut från Bollnäs och håller ända till tidernas depåstopp. Grymt starkt. Jag som har Dan som parkamrat struntar helt i att gå med när de går iväg. Annars skulle det bli de tre musketörerna och Musse Pigg.

Tidernas depåstopp – Våra grymma vänner och hjälpredor Yvonne, Linda & Catharina hade fixat ett premiumstopp. Jag låter bilderna tala för sig själva:

11855682_10153117686326229_5168227591402887313_n IMG_0084

Tack för det! Ni är änglar.

Sista halvan av dagen är lite mer kuperad. Efter en stund hänger vi av vår irländska vän, som klarat sig kvar riktigt bra.

Sedan börjar det. Rejlers har sparat krafter. Skyltspurt. Utbrytning. Ny utbrytning. Kalabalik i klungan. Ok, det är race. Med 20 km kvar till Högbo är det inte längre tvåpar, det är överlevnad och viktigaste skylten Högbo står på spel. Det blir ett långt dragspel av oss. Några undrar vad som händer. Sedan är alla med på noterna.

Jag försöker lägga bann på mig och tycker jag lyckas bra. Ligger mest på rulle, tar några förningar. Det är blåsigt. Funderar en sväng på om jag ska försöka gå iväg solo, eller med några BERT-vänner på rulle. Det behöver jag inte fundera över så länge, nya attacker avlöser varandra och till slut har vi två BERT i utbrytning och de håller ända till dagens viktigaste skylt. Lekande lätt.

13,6 mil och 38,6 i snitt. Imorgon är det sista 20 milen till Stockholm.

  • Dagens par: Ulf och Simon. Sjukt fina och långa förningar.
  • Dagens WTF: När 3 BERT kör dagens första utbrytning och vi andra mest snackar om kompanistryk när vi väl är ikapp.
  • Dagens smicker: David S som berömmer oss. Igår ödmjuka. Idag körde vi fint, med enastående teknik på cykeln.

Tack vänner i klungan, tack alla lag och tack alla som gör detta möjligt!

Petter – hoppas du lyckades bra med din fjällmara (efter två etapper)!

Written by Martin S.

8 augusti, 2015 at 19:26

Cycle for Change etapp 2 – Östersund-Järvsö

leave a comment »

IMG_0072
Fröjd för ögat.. Petter och Jonny var några av de par som körde perfekta förningar. Petter har nu lämnat oss, för han ska springa fjällmaraton (!) imorgon, med 37 mil i benen. Lycka till, säger vi!

Jollity – lively and cherful activity or celebration.

Cycle for Change är ett Jollity-event och idag fick vi prova på detta fram till lunchstoppet. Efter gårdagen med vilda skyltspurter, sprätt och annat skoj, så var benen inte riktigt lika pigga för många idag. Det gav resultat – en minst sagt lugn och rofylld första etappdelsträcka från Östersund till Ånge. Vi skulle till Järvsö. Fast vi började med en punktering första metern. Dans framdäck dog lite och vi bytte snabbt till lågprofil på hans cykel. Dans Orbea skulle bli en följetong under dagen.

Hur som helst gick det riktigt snällt framåt till lunch, där SJ-teamet sponsrat och dukat fram fint. Fram till dess hade vi ett snitt på strax under 35 km/h och många här ett pulssnitt som man har på återhämtningspasset (!). En av oss hann också med att facebook:a bild och text under färden.

Knappt några incidenter heller på denna första delsträcka, mer än när det slog till som tusan under däcken – vi var några som körde ner i samma hål – och det sekunderna senare flög en vattenflaska i en vid båge ner på asfalten. Min flaska. Inte direkt läge att vända om i 50 km/h och jag fick en ny vid lunch. Den skulle behövas.

Just ja. Dan var tongivande i klungan. Ingen kunde missa honom och hans väsande cykel. Minsta tramptag och det hördes ända bak i klungan. Och som han trampade. Tack för förningarna! Vid lunch passade han också på att limma nya tubdäck på sitt framhjul. Vi andra sa: Får du problem är det ditt problem, inte vårt ;-)

Efter lunch körde vi det lite mindre jollity – det var dags att öka takten. Trots att vi sagt att vi skulle ha alla med, så hängde vi av den första efter 1 mil. Ingen nöd på honom, för det fanns flera lag bakom oss som han kunde ansluta till. Det visade sig till slut att vår irländare Mic hade kört ikapp ett av lagen solo och sedan fått en fin och blöt färd in mot mål. Starkt.

Vi andra hade ökat tempot betydligt. Vi körde riktig tvåpar och min parkamrat blev lite krispig efter några förningar i slakmotor. Så minsta och största cyklisten i klungan gick ihop och körde par i stället. Inte helt lyckat, för den minsta var jag och jag började känna mig rätt krispig en bit efter lunch. Den största var Dan med sin väsande cykel. Det blev några korta förningar för min del och jag gapade av avund när (till synes) alla andra körde perfekta, långa förningar. Min kapacitet var på väg ner i källaren. Nej! Inte med 6 mil kvar! Jag tryckte i mig en GT-tablett (tack Jocke!), 1 koffeingel och en halv bar på en kort stund. Det fick avsedd effekt, tack och lov! Pigg lagom till regnet kom och började ösa ner över oss.

Wow, att det kan spruta så mycket vatten från vägbanan?! Klart mer än det som föll från himlens portar, som hade öppnat sig. Vi hade knappt 30 km kvar och bestämde oss för att strunta i segt letande efter regnjackor i följebilen. I stället ökade vi takten i samma takt som intensiteten i regnet också ökade. Vi fick även några kilometer superfin, bebisslät asfalt.

BERT (Boon Edam Racing Team) tog skyltspurten till Järvsö och Ulf drog sin vanliga dagens punktering. Vi var nära nu och hade råd att tappa en till. Rull genom Järvsö och då fick vi den sista regnskuren, attans, vi som börjat torka upp.

Dagens..

Sämsta land: Spanien. Bara problem med Orbea och BH-cyklar.
Solokörning: Mic som blev avhängd och körde ikapp Caverion solo.
Insats: Varje dag – vår följebil. Tack!!
Lantisliv: Från verandan i Järvsö. Magiska kor på betesängar och fin sjö med berg i fjärran.

22,8 mil på 6.25 h och etapp 2 av 4 avklarad.

IMG_0074
En av dagens snabbaste utförskörningar, den var magisk. Strax efteråt fick vi besök av en stor mängd vatten från himlen.

Written by Martin S.

7 augusti, 2015 at 21:09

Cycle for Change – etapp 1 från Åre till Östersund

leave a comment »

IMG_0058
Vacker cykling in mot Östersund och Frösön.

Cycle for Change är igång och vi cyklar Åre till Stockholm för en god sak – klimatet. Dagens etapp gick 14 mil från Åre till Östersund på superfina vägar. Vi är 15 st som kör för Boon Edam Racing Team, med Peter Hampus som lagledare. Idag fick vi även sällskap av Rejlers Cycling Team, som representeras av fyra starka åkare i loppet. Övriga lag som cyklar är Caverion Cycling Team, Viasat/Boon Edam Cycling Team och SJ Cycling Team.

I mångt och mycket lugn trafik och vyer att verkligen njuta av. Snabba utförskörningar och bra asfalt. Några backar. Perfekt start alltså!

Boon Edam Racing Team satsar på att köra de drygt 70 milen på 20 h. Än så länge har vi bra med tid till godo :-)

Perfekt cykelväder, grym uppbackning från servicebilen och inget övrigt att önska.

För egen del svarar benen bra efter MTB i Polen. Riktigt skön dag i sadeln. Det kunde inte starta bättre!

Imorgon väntar 22 mil från Östersund till Järvsö. Det gäller alltså att fylla på depåerna, och det har vi onekligen börjat göra ;-)

Strava

IMG_0047
Många fina mil på två led :-)

IMG_0041
Caverion under Lena Bernströms ledning, precis innan start.

Written by Martin S.

6 augusti, 2015 at 17:34

Sudety etapp 6 – tack o hej!

leave a comment »

G0150105

Sista etappen och trots att benen var och varannan morgon känns helt okej, så är det en helt annan grej när jag sitter på cykeln. Inte konstigt kanske efter 7 dagar med cykling i bergen.

Vi startar i Duszniki-Zdrój och dagen till ära har arrangören gett oss längsta etappen som sista etapp. De är dock rätt snälla ändå, eftersom första 40 km enbart är asfalt och grus.

Jag har gått och blivit lite sämre mot slutet av vistelsen här och vaknar rätt förkyld om morgnarna och idag passar jag på att nysa ett gäng gånger vid start också. Således tänkter jag att jag bara ska trampa i lagom takt och ta mig i mål hel. Starten går och jag kör mitt eget tempo. Jättemånga cyklar om, som alla andra dagar de första kilometrarna. När vi svänger av stora vägen blir det lite brantare och jag kommer mer till min rätt. Kroppen kommer igång och jag cyklar ikapp en del som gått ut för hårt.

G0090054
Här var det otroligt segt.. nånstans i fjärran – bergen vi ska till. På vägen dit.. kantvind och skakig terräng utan något som helst flyt.

Som den landsvägsräv jag varit, gillar jag asfalt och det får vi alltså en del av idag. Jag trycker på lite extra och hamnar i en bra grupp på platten. Sedan kommer vi till en vägg. Den är inte så lång, den backen. Men vår grupp om 6 splittras och jag tar det i min egen takt. Sedan väntar det jobbigaste på hela veckan. Kantvind över ett oändligt landskap av ängar. Långt borta syns bergen, som jag antar att vi ska till. Det är tufft och jag försöker hålla tempo, men måste växla ner gång efter gång. Tydligen har andra fullt upp dem med, för när vi närmar oss bergen är många krokiga och jag tar fram mina extra krafter.

I de brantaste av backarna, där de flesta får kliva av och köra push bike, vevar jag på och tar mig om cyklist efter cyklist. Jag passerar säkert 15 st närmsta kilometern uppför. I nedförskörningen kommer några så när ikapp, men i nästa klättring seglar jag iväg igen. Den här klättringen är den näst sista på Sudety MTB Challenge och är verkligen en typisk klättring för hela veckan. Skakig grusbacke som ringlar sig upp och med en lutning på 9 %. Jag märker att jag tar in på dem framför. Sedan en kortare utförskörning och dags för sista backen. Det är riktigt varmt nu. Jag cyklar om några till. Två av dem är portugisiskor, som jag alltid cyklar om efter drygt halva loppet. Idag har jag tagit det lugnare. Gör tumme upp när jag passerar dem och grinar lite illa i nästa branta parti.

G0140099
En så typisk backe för Sudety MTB Challenge. Till synes oändlig grusväg uppför. På många ställen med lite rullsten som krydda.

Framför mig ser jag två norrmän jag cyklat lite med tidigare i veckan. Jag kommer aldrig ikapp dem innan toppen och utför är de snabbare än jag. Sista utförskörningen är jag helt solo. Jag passar på att njuta mer av det vackra landskapet, svänger sedan av mot mål och väl där möts jag av jubel och kompisar. Det är äntligen över!

Jag hänger i gräset med Kjell O med fru och hund. Solen lyser starkt och det är varmt. Vi har verkligen haft en sanslös tur med vädret. Resten av gänget kommer in nöjda och trötta. Vi är alla överens om att nu får det vara nog.

På kvällen blir det god buffé och senare spontandans på stora scenen i stadsparken. Vem kunde ana att så många cyklister kunde ha så mycket energi kvar efter den här tuffa veckan? :-D

Statistik:

45,9 mil
14 314 höjdmetrar
28 h 51 min

Written by Martin S.

3 augusti, 2015 at 19:33

Publicerat i Resor, Sudety MTB Challenge

Sudety etapp 5 i ett magiskt landskap

leave a comment »

1-fatbike

Så kom en sådan där finfin etapp igen, med gränslöst vackra vyer över såväl bergsmassiv som åkerlandskap så långt ögat kan nå. Allt i en böljande terräng som absolut gjorde sig påmind.

Jag startar i vanlig ordning lugnt, för att spara krafterna till senare. Idag behövs det eftersom etappen är 75 km lång med en 12 km lång klättring på slutet.

Ganska omgående trivs jag riktigt bra på stigarna som påminner om svenska skogar. Det är ganska flowigt och utförslöporna är också rätt snälla, om än så snabba så att jag åker ut på åkrarna flera gånger i tvära kurvor.

Idag får vi också en hel del asfalt och det är välkommet som variation mot de monotona, breda spåren vi cyklat i stora delar av veckan. Jag är i en grupp om 5 och vi samarbetar på platten en bit, innan gruppen splittras i nästa backe som börjar med asfalt, fortsätter med pilgrimsled och sedan rullsten en bra bit.

2-kedja
En av dagens bästa vyer bort mot ”Walker-klippan från Fantomen”.

Plötsligt svänger spåret ner i en flod, bara att hasa sig själv och cykeln nerför muren och ta sig fram i den strilande forsen. På slutet hjälps funktionärerna åt att lyfta upp cyklarna till marknivå igen och vi får klättra på en temporär stege för att fortsätta. Då börjar den tuffa avslutningen, med ca 10 % asfaltsbacke som övergår i singletrack över riktigt skakig grästerräng. Jag har laddat med energi och sparat krafterna, så jag cyklar om cyklist efter cyklist här och behöver inte kliva av i någon av de brantaste partierna heller. Skönt.

3-pilgrimsled
Här var det nog ett gäng slavar som fick bygga stenbelagd väg en bra bit upp.

Till sist mer svensk skogsstig och slutligen grusbacke ner till målet och officiell tid 4:20. Strava

Målgång i skidorten Duszniki Zdroj, som är en riktig höjdare med fenomenal utsikt, strålande väder, födelsedagsfirande (grattis Hasse!!) och god öl. Helt klart bäst denna vecka!

Idag hade alla lite mer flyt också och tog sig i mål mer eller mindre obehindrat. Åsikterna om etappen gick dock verkligen isär. För mig är det näst finaste etappen denna vecka.

Imorgon äntligen sista (och längsta) etappen tillbaka till Stronie Slaskie. Som vi har längtat.

4-angelica-malgang
Angelica hade inte kul men ställde i alla fall upp för målfoto! :-)

Written by Martin S.

31 juli, 2015 at 18:58

Publicerat i Resor, Sudety MTB Challenge

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 30 andra följare