Bra cykling

Sådär ja! Då har jag äntligen förstått vad en fatbike är bra till och hur kul det faktiskt kan vara 🙂 Det var jag och pulkabarnen i backen på Gärdet, liksom.

Det här med fatbike är bra på att dra till sig uppmärksamhet. Aldrig fått så mycket blickar och folk som vänder på sig för att de tror de precis sett i syne. Bra kul 😉

Med mycket blickar på en så kommer också mycket ansvar. Viktigt.

Hur som helst så blev det idag comeback efter drygt en veckas klassisk superförkylning. Jag är nästan bra nu, lite snorig och småont i revbenet bara.

Mina nya Castelli Gabba2-kläder levererade helt klart värme och komfort i -7 grader. Oakley Jawbone-brillorna från Loveyewear är också grymt nice.

Det blir nog fortsatt lunchpass närmaste dagarna för att få fortsätta komma ut i dagsljuset. Somliga knegar på just nu så då är det lilla dagsljuset guld värt!

Lite bilder från idag:

Grabbarna Grus..

Efter ett gäng pass på fatbike så var cykelvalet lätt när Marcus E snackade om MTB-distans idag lördag. Sagt och gjort, slöt Marcus E, Calle F och jag upp vid Ursviks spårcentral. Alla givetvis på varsin Scott, Marcus dessutom på en splitterny Scale RC – ”vinterhojen” – somliga har det bra!

Vi snurrade iväg på kända stigar i Ursvik och bort mot Järva. Där gick vi på en annan klassisk led – Hanstaleden. Under perioden november till april är den leden ganska lerig, inte minst idag! Calle med lerdäcken brände iväg enkelt, medans vi andra fick slira glatt i leran. Sedan gick vi på gröna, milspåret. Ren misär faktiskt. Precis så som jag minns att det ser ut i mars varje år. Det är mer sjöar och djupa vattenpölar än stig. Fostrande!

Efter kallbad var vi sugna på lite torrare mark, så vi tog närmsta lämpliga backe upp från scoutstugan och trampade glatt efter Calle på härligare underlag bort mot Kalhäll och tillbaka. Sedan var vi ganska nöjda – det blev en eller två schyssta partier till innan vi var tillbaka och fansen överöste oss med frågor om NICK-spåret.

64 km och 3:13 på klockan. Mitt längsta pass på 6 v. Nu kämpa vidare med vinterträningen.

Tack för sällskapet och guidning grabbar!

Nej nej, fel! Vi ska åt andra hållet! Calle pekar med hela armen.

Goa ryggar att ligga bakom.

Glada miner på Marcus och Calle!

Undertecknad..

Om ni tittar tydligt ser ni ringarna på vattnet.. här regnade det lite mindre än under resten av passet 🙂

Idag kom Södertälje CK på besök till Lidingö. Eller åtminstone klubbordförande och en SCK/LCK-hybrid i Angelica. Dagen var bestämd sedan länge och vädret var ju egentligen också förutbestämt – i november kan man nästan bara få ett slags väder 😉

Vi var 9 st äkta MTB-åkare som trotsade blött i luft och mark och fick en finfin tur på ön. Ett varv Stockby och snurr på klassiska stigarna i Grönsta, Sticklinge och Trolldalen. Förvåntansvärt bra teknik på alla över de såphala rötterna och hällarna.

Vi avslutade på Musteriet i Grönsta efter drygt 2 h i benen. Det satt mäkta fint med kardemummabullar, het dryck och skönt snack.

Förväntansfullt gäng vid Maltes på ön..

Vidriga mördarbacken tar på de hårdaste. Syns onekligen på Jocke Hörwing..

Fatbikeproffesorn trivdes fint! Olof kan man alltid lita på. Ryktet går att han får sällskap på fatbike framöver..

Micke visar precis hur ett svårt parti blir lätt – på MTB-spåret i Stockby.

Richard med ett skägg att avundas.

Givetvis blev det en groupie i det blöta!

Det har inte hänt så mycket cykelmässigt för mig senaste tiden. Jag fick ett svar på varför jag kände mig så dålig veckan innan MTB Adventure. Jag hade borrelia och det blev värre för varje dag. Snart har jag knaprat klart på min första penicillinkur på 2 år.

Men – det är så sjukt vackra färger och den här hösten ger verkligen allt till oss – så idag kunde jag inte låta bli att sticka ut på en plojrunda och reka lite och bara njuta av färgerna. Kroppen har känts helt okej denna vecka, men det är klart, kroppen är nedbruten just nu och orken finns inte där riktigt. Så det blev ett kort pass med flera trevliga återseenden.

Bjuder på några härliga höstbilder tills vidare! Nästa vecka ska jag ut och börja snurra igen och bygga inför nästa säsong.

Jag har länge velat utforska Hellas och dess myriad av stigar. Lite har jag fått se i år, bland annat när jag cyklade Sörmlandsleden och även när jag kört Hammarby Hill så klart. Det finns ju bara så otroligt mycket mer!

Dagens plan.

Så idag rullade jag och vapendragare Micke mot Hammarbybacken för ett distanspass i bästa höstsolen.

Det är torrt i skogen nu, och det tackar vi för. Jag hade plockat ner en rad kända Hellas-spår till GPS:en, så vi hade en klar plan.

Vacker höstdag..

Det är ju lite småstökigt här och var i skogen, men det är helt fenomenalt för att öva på sin teknik. Och det blev en del teknikträning, över spänger, kluriga drops, tvära svängar och annat skoj. På spåret som heter Russian BBQ, var det misär en bra bit. Här skulle det behövas en motorsågsmassaker för att göra ren gata genom alla träd som ligger i vägen.

Russian BBQ har börjat. Bakom denna höjd var det helt kört en bra bit.

Andra halvan av Russian BBQ var så schysst så vi fortsatte följa de vita, nästan nymålade markeringarna. Trevligt att titta på skogen i stället för ner i GPS:en. Det finns så otroligt många spårval på stigarna så det är lätt att cykla ”fel”. Men vi klarade oss bra!

Polarna M&M.

Favoriterna idag var Ulvsjöslingan, Mossad, Area 51 och delar av blåa. Det finns mycket mer att cykla, så det kommer nog bli en del cykling här i höst!

3,5 h senare var vi nöjda tillbaka i stan för en snabb fika i solen på Tösses.

Strava

Dagsljus i all ära, nu blev det dags för mörkerkörning med pannlampa i stället – höstens första! Vi var 5 st som slöt upp för Lidingö CK-träning, och satte av med guide Martin på klassiska stigarna i Sticklinge, Trolldalen och Grönsta.

Anja, Kajsa, Emmanuel, Olof och jag bildade en väldigt homogen grupp med fokus på att cykla. I gruppen – 2 vrålsnygga cyklister på Scott Sparks, en läckande bakdämpare, en kvick junior och en fatbikeprofessor.

Det blev en liten variant på kända Missing People, denna gång utan att tappa cyklister på vägen 🙂

Det lär bli många fina pannlampspass i höst. Tack för att jag har mina dubbla, små Magicshine MJ-858 med mig för det! Rekommenderas. En på styret och en på hjälmen.

Vi var snabba att haka på Södertälje CK när det nalkades rekning av MTB Adventure-banan och en hel del andra stigar utanför Södertälje. Så imorse blev det upp tidigt, ta bilen till Rönninge och trampa därifrån för att få lite distans i benen. Vid Cykeltjänst var vi 10 st som slöt upp.

Vi började med att ta oss ut mot Lina, en kohage och en stig som visade sig vara helt uppbökad av vildsvin och nertrampad av kossorna. Nitlott, alltså. Över ett elstängsel och lite grusväg, innan det roliga började: Bastmora med fina, varierande stigar och i lite lätt kuperad terräng. Det tackar vi för!

En fin stig! Här måste vi in.

Plötsligt cyklar vi förbi en singletrack som ser helt fenomenal ut. Hela gänget tvärvänder och vi kör in på endurobanan, som övergår i sandtag. Lite lätt knixigt och mer variation alltså, gott det! När vi lekt klart i sandtaget och på endurobanan blev det dags för MTB Adventure-banan, som är lite omdragen i år – till det bättre.

Som vanligt är MTB Adventure-banan i Tveta riktigt trevlig. Jag älskar båda banvallarna, en som är ett enda rakt, långt motlut och en banvall som är smal och sjukt snabb, med några trevliga gupp på slutet. Hade det inte vart för en hundägare på banvallen, hade det blivit en KOM där idag. Nästa gång kanske..

”Pump track” i sandnästet.

Som sagt är Adventure-banan lite omdragen och vi får nya partier stig med lite knepig nerförslöpa, om det blir halt. Annars mindre asfalt och grus och mer av det roliga. Ska bli skoj att köra 17 oktober!

Vi avslutade med korv och makaroner, satt riktigt fint i magen.

Tack alla som var med!

Strava

2 x kända SCK-bakar, Hasse & Angelica.

Det blev en rätt magisk dag till slut. Vi slutade med 5 pers i kameragluggen. 🙂