Bra cykling

Denna helgen samlades hela 27 cyklister på lördagsmorgonen utanför Maltes Cykel på Lidingö, för att ta oss ut på torra asfaltsvägar i olika konstellationer och fart.

Jag och Peter Hampus tog hand om mellangruppen, där vi var flera som kommer att cykla Vättern SUB 9 ihop i juni. Kul! Lasse och Jonas tog hand om de andra två grupperna som denna lördag cyklade på Lidingö.

Vår mellangrupp tog oss ut till Vallentuna via Djursholm och döm till min förvåning – väldigt mycket trafik ute. Eftersom det blåste rejält med motvind på vägen norrut så kortade vi ner rundan något och svängde vänster (norrut) mot Vallentuna istället för höger (österut) ut mot Ullnasjön. Tids nog kommer vi att kunna cykla långa, ännu finare rundor. Vi cyklade förbi Vallentuna centrum och pausade vid Rosengården innan det på hemvägen med vind i ryggen skulle bli lite cykling av den finare kvalitén – nämligen via efterlängtade och magiskt vackra vägarna förbi Skålhamra. Måste säga att det susade fint om Peters nya Reynolds-areohjul där.. 😉

På vägarna förbi Skålhamra körde vi två fartsträckor, och vilket tryck folk har i benen redan! Undertecknad är i nuläget bara ”bra” uppför så det var där jag försökte glänsa, medan övriga inte hade svårt för att komma upp i 55 km/h på småvägarna. Efter fartsträckorna samlades vi återigen och cyklade för en gångs skull på två led en stund, betydligt trevligare 🙂

Hemvägen blev förhållandevis lugn och gick även den via Djursholm. Vi tog ett kort stopp vid Lidingöbron där jag och Angelica (gästcyklist för dagen från Södertälje CK) sedan vek av inåt stan och Peter, Mich, Otto, Rickard mfl (hjälp gärna till med namn!) tog sig till Princess i Lidingö centrum för en fika.

Mätaren för vår runda hamnade på ca 75 km med ett snitt på 27,5 km/h. Här är hela min runda på Garmin Connect: Vallentuna-Skålhamra

Jag insåg lite för sent att jag dragit för mycket och hade rejält ont i ena knät de sista milen på rundan. För egen del blir det vila och Voltarén fram till tisdag då vi kör med Lidingögruppen igen, denna gång den ordinarie kvällsträningen.

Peter Hampus har även bloggat om rundan på vår Club Bianchi-blogg: Nu är vi igång!!!!

Foton

Batteriet hade tagit slut i min nya kamera, så det blev mobilkameran istället. Tydligen kunde jag inte hålla ena tummen helt borta från bilderna.. 🙂 Bra jobbat alla!

Ok, prognosen från Yr.no sa tolv sekundmeter tidigare på dagen och jag hörde under kvällen något om uppåt tjugo sekundmeter. Trots det var vi närmre 40 pers som samlades vid Brostugan. Som sig bör delade vi in oss i tre fartgrupper, med undertecknad och ett 15-tal till i mellangruppen, som ärligt talat kändes som en snabbgrupp stora delar 😉

Vi körde på två led ut och roterade ganska bra på cykelbanan innan vi kom ut på vägen mot Svartsjö. Där blev det kort paus och uppdelning i grupper för att prova på att köra vinge ut mot Svartsjö-cafét. I grupper om fyra stack vi iväg och det var helt klart ingen lätt uppgift 🙂

Kantvind, motvind och ilsk busschaufför blev en utmaning som gick helt okej tills vi började undra varför bussen bakom inte körde förbi när vi cyklade på ett led istället för vinge. Rätt vad det var hade också övriga tre i min klunga tio meter på mig och trots att jag stod upp kom jag inte ikapp. När vi sedan svängde 90 grader blev det ännu värre. Jag hann ungefär 20 meter innan bussen dundrade förbi och det plus en rejäl vindpust blev för mycket för mig, så jag åkte ner i diket 😉 Ingen vurpa dock utan bara blåste ner i diket och kunde stanna där. Väl på vägen igen var det bara att cykla på i lagom takt till Svartsjö där det alltså redan var ett gäng som väntade.

På vägen tillbaka cyklade vi vinge igen, den här gången i medvind – vilken skillnad! En av oss cyklade på gammal stålracer men det tyckets inte spela någon skillnad, när han gick upp och skulle dra var han så rysligt stark så ingen av oss andra klarade av att ligga på hans rulle. Efter några backar och ett stopp så vart vi alla återigen samlade och kunde i någorlunda bra takt cykla tillbaka till Brostugan. Men innan vi kom dit skulle vi ha tappat två cyklister så några av oss vände tillbaka och letade medan övriga, en grupp på kanske 12 cyklister, cyklade tillbaka. Efteråt fick jag höra att det var punktering och inget annat som hade gjort att vi tappat några cyklister 🙂

Trots vind, avhängning och lite knäont mot slutet var det helt klart en grym kväll 🙂 jag är imponerad av att alla är så rysligt starka redan. Själv är jag i slutet på min antibiotikakur och ser fram mot fler turer med Hofvet innan det för egen del blir dags för Mallorca.

Från Brostugan blev det ganska exakt 4 mil igår kväll för mellangruppen. Blåsigt, men kul!

Foton

Denna aprilsöndag var det bestämt sedan tidigare att den skulle gå i cyklingens tecken (som många andra söndagar normalt sett ;)) – först ta sig till Södertälje på morgonen och sedan hem igen till tv-soffan för att följa magiska Flandern runt!

Det började halvbra – jag glömde mobil och vattenflaskor hemma. Sedan fick jag punktering med splitternya framdäcket redan innan jag kom fram till Karlberg.. suck. Tur då att jag hade tid på mig att på tåget mot Södertälje byta slang 😉

Väl i Södertälje var jag halvt vilse och totalt oviss om Angelica skulle komma och hämta upp mig på centralen för att sedan köra till Södertälje CKs klubblokal. Var lite lätt orolig och frussen i 10 min utan mobil innan hon dök upp, så där var morgonen räddad!

Väl vid SCKs klubblokal insåg jag att det här skulle bli ganska många som tog sig ut denna molniga och gråa söndagsförmiddag – kul! Vi rullade ut en samlad klunga på närmre 25 cyklister, i lagom tempo. Efter 15 km delade vi upp oss så att SCKs Vättern SUB 9-gäng drog ifrån medan vi andra cyklade på i vår lugnare takt. Undertecknad ska ju också cykla Vättern SUB 9 men kände att det var läge att ta det lugnt efter sjukdom.

Rundan idag för den lite lugnare gruppen blev 47 km med stundtals riktigt fina vägar. Snitthastighet ca 28 km/h. Lagom, helt enkelt!

Fotat