Ränneslättsturen – racerapport

Klassisk målgångsbild.
Startskottet går och vi slängs rakt in i ett snabbåkt lopp i form av Ränneslättsturen. I år med bakvänd förstaloop.
Jag känner att jag ligger med bra i början och det dröjer en stund innan jag får börja ta i på riktigt på de snabba grusvägarna. I vanlig ordning sladdar jag efter i rullgruset i några kurvor och får kämpa mig ikapp.
Efter en halvtimme får jag ge mig och jag ser polare Christian i H30 och Christer i H50 dra iväg i en bra klunga. Loppet sätter sig lite och jag får hyggligt sällskap på stigar och grusvägar. Snart är jag ikapp Christer, som kör för Borlänge, och snart splittras gruppen något på en knepig höjd med efterföljande fin, böljande stig, där jag och Christer tar sikte på en snabb HSport-kille från Hymer. Jag gillar det här partiet och är rätt snabb här, men kör hela tiden kontrollerat och så småningom ikapp Hymer-killen, som får dra en bit innan vi andra hjälper till.
Inför teknikspåret (endurostigen) ser jag till att gå in först – här är det smalt, knixigt och det finns knappt några omkörningsmöjligheter. Jag tar mina egna spår med ett pärlband cyklister bakom. Christer tätt på hjul. Vi kör ofta jämnt på långloppen och har setts i samma klunga många gånger.
Ut från teknikstigen och jag börjar bli lite mosig. Tar resten av en koffeingel och får snart ork igen. Vi är en helt ok grupp om 7-8 pers, där vi är 4 som turas om att dra. En KTM-cyklist och konkurrent vi åkt ikapp, är stark och dragvillig. Innan skidstugan drar Hymer-killen upp farten från ca 32 till 42 på en raka och jag m fl får bita i lite. Gruppen går i spillror, lika bra. Jag går med förbi stugan och i de första backarna efter den, men i sista backen efter stugan så får jag ge mig i en fartökning och även Christer. Jag åker ikapp honom hjälpligt, men släpper hela tiden lucka och kommer aldrig riktigt in i en bra åkning.
Nu känner jag att energin och orken tryter. Några till kommer ikapp bakifrån och jag får snart, med 25 km kvar, se dem trampa iväg, medan min fart hela tiden går nedåt. Snart svartnar det för ögonen. Flera gånger om i följd. Jag dricker och tar mer gel. Benen är tunga. Jag är trött. Bonken är väl ett faktum, kan man säga.

På teknikstigen…
Sista 20 km kör jag solo, grupp efter grupp går om, inklusive 4 konkurrenter i H30. Med 5 km kvar fortsätter det svartna för ögonen om och om igen, och jag får kämpa några gånger för att inte åka in i något träd. Slutligen har jag räknat klart kilometrarna och känner igen mig, det blir till och med en liten spurt i mål och en besviken 26:e plats..
Min bra start var tydligen inte tillräckligt bra, för fler H30 måste ha trampat iväg tidigt. Rackarns. Högre fart och många personliga rekord mot för förra året, plus att jag gick i väggen senare – men en betydligt sämre placering. Nåväl.
Snabbt äta köttfärsås och sedan dusch och bila hemåt.
Polare Christian körde in på en stark 13:e plats i H30 över 9 min före mig. Mot honom har jag ingen chans på långlopp. Christer, som jag tappade 4 min på i slutet, körde in på en bra 4:e plats i H50.
Neutral känsla men ändå några cuppoäng. Nästa långlopp för mig blir Engelbrekt.
Inför Ränneslättsturen
I endurospåret. Foto: Christian Abrahamsson
En halv dag på plats i Eksjö och vi har hunnit med allt vi vill i lagom takt. Viktigast att reka endurospåret och vanliga tävlingsrutinen med nummerlappar, mat, frukost och så vidare.
Banan är torr och fin, för regnet tycks ha hållt sig borta. Det blir snabbt i år igen!
Förhoppningen är att senaste tidens cykling ska ha gjort någorlunda gott för formen..
Återkommer med rapport efter racet!
Veckan i bilder
Lite av en mellanvecka, lite vila och chill. Nu måste jag ta det lugnt några dagar för jag har fått knäont efter dålig klossposition på nya landsvägsskorna.

Kvällscykling på årets längsta dag.

Jonas R inspirerade

En av få solnedgångar på cykel hittils i år!

Chillar på Chillbean på Midsommar..

Okonventionella metoder på crocket.

Distanspass från södra Uppsala och hem på Midsommardagen. Blåste fint!

Fina vyer och knäont..

Roslagsleden med Micke!

Selfie och knäont vid Vallentunasjön..
MTB TT Väsjöbacken

Spänd väntan inför rekvarv..
Ny dag, nytt MTB TT. Denna dag på Under construction kring Väsjöbacken i Sollentuna, signerad Ville med medhjälpare.
Efter ett rekvarv med 15-talet smurfblåa MTB Täby och 10-talet övriga, gasar vi iväg i starten. Jag går upp först idag med och gör repris på gårdagen och svänger fel tämligen omgående. Ner till tredje plats. Några km finfin stig med lite småstök och ut på idrottsplatsen där jag konstigt nog gör en U-sväng när vi ska rakt fram. Det tar en stund innan vi inser att vi cyklar fel och när vi gör det är hela gänget plötsligt borta och jag ensam och funderar på var jag ska.

Bra stämning i skogen!
Så jag solokör banan så gott jag kan, den är ändå bra pilad på de flesta ställen. På andra loopen stannar jag vid idrottsplatsen och försöker hitta spåret. Ser ingenting. Efter en stunds väntande på konkurrenter som inte dyker upp, tröttnar jag och ser till min glädje även det logiska – en rödvit markering rakt fram – ut på den så kallade Superåttan. Nu gasar jag på och en bit in på tredje loopen kommer den egentligan ettan (Ville) och tvåan (CRT junior?) ikapp. Jag tar rygg på dem en bit och trampar sedan i egen takt resten av tredje varvet och in i mål.

Snabb kille!
Superfin bana, lite bökigt på sina ställen och några härliga drop och ändå flera partier där man kan dricka och köra om. Sedan ska man hitta runt också..
Tack för arrangemanget! Mycket gött.
Det är inte varje vecka man får till tävling eller tävlingsträning torsdag, lördag, söndag – men det är gjort nu. Benen är mosiga men svarar bättre än förväntat och idag knep jag till med ett nytt KOM på banan.
Belöning efter TT. Skönt strandhäng med en P3 dokumentär i lurarna och Plopp i näven.
Hölö XC på kanonbana
Atle Hansen med crew ordnade med en finfin XC-bana i Hölö söder om Södertälje idag. Jag och svärfar Stefan åkte dit tidigt.
På plats i Hölö: först ett rekvarv med Atle själv. ”Här är det jag som kört 90 % av alla gånger detta spår har körts”, sa han tidigt.
Rekningen var trevlig och vi kikade på några lite knepigare partier, inklusive ett antal fina drop, varav ett var åtminstone mig övermäktigt. Strax efteråt dags för start och pang, så trampar vi iväg. Med mina trötta ben, slitna kropp och sömnbrist, hoppas jag åtminstone på god träning.
Jag tar startbacken först och leder in på första stigen. Tyvärr cyklar jag fel 2 gånger i inledningen och halkar ner till femte plats rätt snabbt, med hyggliga luckor framåt. Snart ikapp polare Christian och vi hjälps sedan åt att hålla koll på banans pilning, som är rätt knepig att följa. Felkörningar är lika vanligt som kottar i granskogen idag, det jämnar nog ut sig för alla.
TCM-Ronnie och en yngre kille sticker iväg medan jag och Christian här påbörjar vårt ”samarbete” – jagar ikapp Johan från MTB Täby och sedan är det jag och Christian växelvis, resten av loppet. Benen kommer igång hyggligt faktiskt och det känns bra i tropiska sommarvärmen.
Inför sista loopen är vi efter en felkörning ikapp Ronnie och junioren. De båda kroknar snart, på en senare grusvägsraka trampar jag och Christian helt enkelt iväg och ökar ända in mot mål där Christian tar sig förbi mig på sista grusvägen och får några meter över mållinjen. Grattis!
Ca 1:15 racetid och 3 varv på en grym bana som hade allt. Tack för det!
Svärfar Stefan körde också fint och slut på sig själv i värmen.
Idag i kort punktform:
- 1 KOM!
- 3 lååånga varv (6,6 km per loop)
- 3 hoppa av och springa nerför drop
- 1 lårkaka när jag tryckte in låret i sadeln när jag skulle upp på cykeln igen
- 1 god bulle och brownie till fika
- Många glada miner!

Snabb-Ronnie chillar på rekvarvet..

Christian och Stefan kippar efter andan..

Schysst häng i Hölö!
Hökarängen XC Sthlm MTB-cup
Deltävling i Stockholms MTB-cup, denna gång i Hökarängen. Jag missade förra p g a förkylning och Långa Lugnet som inte heller blev av, så extra sugen nu.
Jag och Cykel-Andreas hojade ut från innerstan och fick en lagom uppvärmning innan vi rekade banan och det dagens regn hade gjort med stigarna. Denna bana har A och B-spår, det första A-spåret med blött och nån meters drop var inte att tänka på.
Upp på slalombacken två gånger och fina och för mig ovana nerförslöpor först på framsidan och sedan på baksidan. Baksidan av backen är lite speciell. Det är lite slirigt, lerigt, skrå och har det regnat är det än värre. Jag kunde inte cykla ner första varvet på uppvärmningen och tappade lusten lite.
Vilken sjuk bana! En vurpa på uppvärming. Ska jag verkligen starta?! Det här kommer sluta med ambulans, tänkte och sa jag. Camilla från Sthlm CK anslöt på andra rekningsvarvet och tog sedan beslutet att inte ens starta. Jag fixade några partier lite bättre och tänkte att jag kan alltid hoppa av och springa där det är som värst och sedan hoppas på det bästa när det är dags att sätta sig på cykeln igen. I värsta fall ta det här som en rejäl träning bara.
Starten går och mina närmsta konkurrenter är Per Kumlin och Mats från Cykloteket, Kristoffer från Hofvet samt Andreas och så Ronnie från TCM. Jag tar det chill i starten och hamnar nästan längst ner av 10 startande. På stigarna ute på loop 1 fastnar både jag och framförvarande på några hinder, så det är bara att hoppa av, tappa momentum och sedan klicka i och trampa vidare. Jag lyckas med en vurpa i ena utförslöpan också med junior-William tätt bakom. Allt lugnt.
Uppför slalombacken två gånger per varv – ca 200 höjdmetrar per varv. Här knappar jag in rätt enkelt på mina konkurrenter och går om lite folk. Tyvärr hjälper det inte så mycket på baksidan där jag varje loop måste klicka ur, springa, sparka bort all lera och grus under skon och i pedalen, försöka klicka i, upprepa proceduren osv tills jag sitter fast igen. Jag tappade bedömt ca 45-60 sekunder per varv på det. Nåväl..
Andra loopen är jag ikapp Per Kumlin och nästan Ronnie på toppen, efter halva racet. Jag går om Kumlin men då bär det av utför och snart har jag tappat minuten på båda herrar inför sista loopen. Jag kör solo i ingenmansland och går till slut in på en femteplats, helt ok.
Den här banan i detta förhållande utvidgade min trivselcirkel. Att våga och att åtminstone försöka slira runt i lervälling brant utför, är bra.
Mycket bra träning och ett väldigt kul arrangemang med support och hejarop på många ställen på banan. Tack arrangörer!
Det som däremot är mycket synd, är att det dyker upp knappt 25 cyklister fördelade på 3 klasser i ett sånt här veckorace. Mycket tråkigt..
Det blev till slut ett fint distanspass på nästan 3 h varav ca 1 h tävling.
uvex – nytt samarbete
Jag har sedan några veckor tillbaka kört i uvex-hjälm och uvex-glasögon. Detta tack vare ett samarbete med Sportbutikonline, som är officiell uvex-partner.
Hjälmen, uvex race 5, är den lättaste och kanske skönaste jag cyklat med. Väldigt smidig hjälm med bra knäppning. Du märker knappt att du har hjälmen på dig. Den har många inställningsmöjligheter och kommer i tre olika färger: vitt, silver/grön samt svart.
Glasögonen, uvex sportstyle 710 vm, var jag skeptisk till första gången jag satte på mig dem – jag såg för mycket av undre skalmen, tyckte jag. Ut och testa och till min belåtelse fungerade de riktigt, riktigt bra! Det är en specifik MTB-lins som varierar ljusförhållandet på ett bra sätt. Jag ser allt jag behöver i skogen oavsett om det är strålande sol, mulet eller lite regn. Dessa finns i vitt eller svart.
Överlag är jag mycket nöjd med hjälmen och glasögonen, och tackar Sportbutikonline samt uvex för förtroendet. Att grejorna syns bra är ju inte helt fel det med. 😉






