Lidingö CK goes Lida
Hallå! Bara några dagar kvar till nästa långlopp i cupen, nämligen Lida Loop, på söndag.
Jag var ute och rekade banan i helgen och även igår med kompisar i Lidingö CK. Det ser helt suveränt ut på banan och lite regn under veckan bidrar till att binda ihop dammet något i alla fall. Det finns inte ett enda blöthål på hela banan.
Igår var vi alltså några i LCK som trampade runt stökiga slutet på loop 1, loop 2 med mycket stig och loop 3 med mer grusvägar. Vi snurrade nog runt och lurade åskovädret som drog in söderifrån och fick inget regn alls på oss – vi fick tvärtom en riktigt fin kväll med lagom tempo runt banan: 2 h 20 min enligt Strava.
Från Lidingö CK kommer vi att vara åtminstone fem startande i tävlingsklasser, med ytterligare några välbekanta som just nu kör för andra klubbar.
Vi ses väl på söndag?
Civila i väntan på Marcus ”30 min från Täby till Globen” S.. jo tjena!
5 min in.. Peter ”jag måste pumpa framdäcket” Hampus med vapendragare Martin.
Jonas & Peter överlevde en småstökig nerfart på andra loopen!
Tres amigos.
Eh.. watch out for bunnies, säger vi bara inför söndagen!
Spårval?
Spårval i solnedgången..
Bäst att gasa när vi har farten uppe!
LCK-amigos på kalhygget.
Medan Marcus fixade med annat, passade dessa gossar på att visa sig från sin bästa sida.
Marcus ”inne på femte cykeltimmen idag” Seyffarth, snabbast i Lidingö CK denna vår.
Högbobiken 50 km – racerapport
Nöjda och glada efter ett fint race!
Högbobiken är ett finfint motionslopp som gått av stapeln åtminstone senaste fem åren. Förra året fick den sig ett uppsving och i år ännu lite mer ny och fin bana.
Det är ju kul att köra snabbt även på motionslopp, så jag och Angelica anmälde oss och så stod vi där på startlinjen.
Jag passar på att snacka lite med Ronnie från TCM cykel, vi hamnar ofta i samma klunga på Keps Cup och långlopp.
Känslan för dagen är helt ok efter min förkylning. Jag har fortfarande lite tjockt kvar, men näsplåster gör verkligen under för min andning. Jag tänker köra så gott det går, så blir det som det blir!
Första 3 km är grusväg och det går ju rätt snabbt med Landström, hemma-Emil m fl som drar upp tempot. Jag ligger topp 8, men tappar precis innan vi går in på första stigen, där killen framför mig är trött och agerar stoppkloss. Nåväl. Sedan ut på grusvägen och det kommer en Gävle-kille bakifrån med bra tryck. Jag tar hans rulle, tar lite förningar också, men orkar inte riktigt samma tempo som honom. Strax har en mindre klunga just med polare Ronnie anslutit till oss, och vi kan påbörja lite bättre samarbete.
Vi är 4-5 pers som roterar på grusvägarna första loopen. En Norrtälje, en Gävle, en Falu CK och en Uppsala-cyklist som har bra tryck, och så jag. Redan här känner jag mig rätt bra för dagen och jag ser till att ligga först in på varje stigparti som kommer, riktigt skönt att ta stigarna i min egen takt och ta mina egna spår, som jag rekat lite.
Efter 15 km kommer man in på stadion igen och i en doserad kurva tappar jag kedjan.. 30 sek och 10 pers senare är jag på gång och jagar ikapp gruppen jag låg i. Det går förvånansvärt bra. Vilar lite och sedan på’t igen.
Stigarna är blandade. Några flowiga, några små lerhål, några riktigt dryga som inte ger något gratis tillbaka. Vid varvning efter 25 km har Uppsala-killen fått lucka. En stund senare är jag ikapp och snart är gruppen samlad igen.
På andra loopen får jag hjälp av Ronnie att hålla tempo, tack! Inte många dragvilliga längre, men Falu CK-cyklisten visar sig några gånger. Till slut blir det jag som drar och drar och drar och jag tror faktiskt jag ligger först sista 15 km, överallt. Jag får lite lätt krampkänning mot slutet, men det är ju ett så pass kort lopp detta, så jag trampar på rejält.
På slutet spricker det av och Norrtälje-killen som legat på rulle senaste 15 km går om. I spurten blir jag precis slagen med och jag hamnar till slut på en 11:e placering i denna superba upplaga av Högbobiken. Polare Ronnie bara någon minut bakom.
Angelica har kört klart också och vi hejar fram kompis Ellinor som tar tredjeplatsen i damklass. Starkt!
Tack arrangören för ett fint lopp med gott väder! Det här loppet ser jag fram mot nästa år med 🙂
Strava, tid 2:04 med ett ca 3 min långsammare andravarv.
Uppvärmning!
Damernas pall. Grattis Ellinor till tredjeplatsen!
Herrarnas pall med en delad förstaplats. Grymt!
Stigstatus Lida Loop: rekordtorrt
Jag och Christian från Södertälje, väldigt jämna i kapacitet, passade på att rekognisera Lida Loop denna helgen. Mitt i allt myller av toughest-deltagare, kom vi och faktiskt en del andra MTB-cyklister för att köra loop 2 och 3. Delar av loop 2 är faktiskt början på loop 1 med.
Efter att ha kört i Lida ett antal gånger senaste åren så kan jag meddela nu: det är helt torrt överallt.
Ok, det där klassiska lerhålet i början på loop 2, där sjunker man ner i leran och måste trampa till ordentligt för att ta sig igenom – men där går stenövergången ändå snabbare. Resten av banan har inte ett enda surhål.
Mot slutet på loop 3 har vi ett intressant, rejält drop, som arrangören får göra något åt. I övrigt, inga konstigheter!
Vi fick en riktigt fin runda med stundtals tävlingsfart. Efteråt en kycklingciabatta på bryggan och kolla in toughest. Grymt, helt enkelt!
Jag trampade sedan hem till stan för att få lite distans.
Nu kan nästa helg komma!
PS. Till er som ska köra i Lida innan loppet – visa hänsyn! Det är mycket folk som rör sig där och det är samsas i naturen som gäller.
Startbacken var lika brant som vanligt..
Snabba, torra stigar!
Jobbigt motlut efter BMX-banan..
Idylliskt och vackert.
Undertecknad och Christian i fullt Lida Loop-ställ.
Häng på bryggan..
Efter Lugnet
Hallå igen! Jag brukar ju vara fasligt sliten efter varje långlopp jag kör. Konstigt nog inte efter Långa Lugnet, trots att jag knappast kunde ha tagit i mer och faktiskt fick liten kramp på slutet när jag försökte trycka på lite extra.
Trots bra ben så har jag ändå inte kommit ut – har nämligen en (förhoppningsvis) mild förkylning i kroppen. Kände av det redan sent lördag kväll och känslan har hållt i sig sedan dess.
I dag har jag i stället lämnat in MTB:n för lite översyn på Norvelo, som hjälper mig med allt möjligt. Behövs efter leriga, långa Lugnet, kan man säga. Jag kommer få en MTB med perfekta växlar tillbaka och kanske även ny kassett och kedja – det behövs nog efter 530 mil MTB, kanske?
I dag är sista anmälan till motionsloppet Högbobiken, i helgen är det Stockholm 4-dagars och jag ställer mig på startlinjen i Arlanda Test Track, elitklass. På onsdag är sista anmälan till Lida Loop. Mycket som händer nu, perfekt!
Nu hoppas jag på bästa möjliga inför fredagens race. Ses snart på en stig eller väg nära dig!
Långa Lugnet – racerapport
Klassisk målgångsbild! Christian och jag. Livet är lerigt, soligt och gött!
Efter en tids regnande uppe i Falun så är det ett blött och lerigt Långa Lugnet som väntar. Jag värmer upp länge och kör sista biten på första loopen och får se hur pass blött det är. Ok, det är bara att köra!
Efter 43 min uppvärmning, min längsta och bästa hittils inför ett långlopp, är det dags att lämna in cykeln i fållan och sedan bege sig ut på promenad med jämnstarke Christian A från Södertälje. Vi håller igång kroppen, det är smart. Jag vet att en bit in i loppet kommer Christian ikapp, som alltid, trots att det skiljer en fålla mellan oss. Vi har kört några lopp ihop nu.
Häng med på mitt händelserika Långa Lugnet nu!
I starten är kroppen helt med och jag tycker det går lite långsamt, så jag plockar självklart en del placeringar och kommer med en bra grupp uppe på toppen. Några kända ansikten, bl a Christer C från Borlänge. Tyvärr är jag sist in på rulle i denna gruppen och har problem att ta mig upp nämnvärt, så tjugo minuter senare åker jag av i en dålig tagen kurva, och får jaga solo. Det tar på krafterna, för när jag kommer ikapp, tappar jag rullen nästan direkt igen. Ingen fara, har bra cyklister bakom mig, jag rullar lite så jag har några att åka med.
Per Kumlin & co kommer bakifrån och jag ansluter. Vi kör bra, tills jag går i backen efter en snabb utförslöpa – det blir riktigt slirig lera och jag känner hur hjulet glider undan och jag landar mjukt i gräset. Allt lugnt. Upp igen och börja jaga. En stund senare kommer en fin och snabb utförslöpa. Här tappar jag kedjan?! Den virar in sig flera varv runt sig själv och jag får spendera 1 minut med att fixa den. Christian kommer farandes nerför backen och nästa gång ser jag honom i mål.
Så här grymt är Långa Lugnet!
Ok, kedjan på – jag trampar vidare. Lite solo, med sikte på dem en bit framför. Snart kommer vi till den lite mer kuperade biten i slutet av loop 1 och jag åker ikapp cyklist efter cyklist. På toppen även Per, som har en dålig dag efter tidigare förkylning. Ner mot varvning på nya slingan, riktigt kul! Jag måste våga mer, för Per drar ifrån lätt här, innan han bryter. Vid varvning får jag med mig 2 pers och det går snabbt i motionsspåren. Sedan gör jag nästa misstag. Jag tappar vattenflaskan. I en utförslöpa. Jaha, tillbaka och hämta den, det är långt kvar på loppet!
Tack och lov är kommande bit på loop 2 väldigt backig och jag ansluter snart till några jag cyklat med tidigare. Jag känner mig rätt fräsch och kontrollerad i loppet. Skönt.
Det är så klart riktigt lerigt och blött. I rejäl sankmark uppför får vi alla kliva av och gå en bit. Tack arrangören för att ni fixat spångar på så många ställen!
Snart kommer sista loopen, den backigaste av de tre och min styrka i Långa Lugnet. Jag är liten och lätt och helt ok i backar, så den passar mig. Jag trampar sakta men säkert närmre en stor klunga över gräsfälten, upp och ner, lera hit och lera dit. Till slut är jag ikapp och börjar gå om.
Klubbkamrater! Ylva (t v) och jag tjattrade lite i början på loop 3 och Kajsa (t h) hejade för fullt på banan, tack!
På en av få riktiga stigarna på sista loopen har jag rikligt med tryck i benen och gasar på. Jag behåller trycket i påkarna och ökar avståndet till dem bakom. Sedan kommer några till backar och nu blir jag trött. Målet är tydligen en bit bort. Ingen framför att jaga. Efter sista utförskörningen i ”rännan” ner mot mål, går några grabbar om, de kör i en annan klass. Jag bevakar min position. Då, mitt på gräset, hoppar kedjan av igen. Vad f-n? Kvist i bakväxlen. Bort med kvisten och på med kedjan. Ingen kommer bakom. Bra. Sedan sista biten in mot mål och en liten spurt under hejarop från vänner och allmänheten.
In på knappt 2:59 (Strava), det är jag nöjd med i mitt händelserika lopp. Fantastiskt roligt, äkta lerfest, superb MTB och återigen ett kul lopp med fin bana uppe i Lugnet.
I mål träffar jag Christian direkt, han slog mig med 1,5 min. Starkt kört!
Solen kom fram under loppet och hela eftermiddagen blir det riktigt skönt häng på Lugnet-området med pastasallad, cola och chill innan det bär av hemåt.
Bra dag!
Södertälje CK represented! Här Stefan Ek och Hasse Hofmann, som båda körde fint i dag!
Bästa hänget efter målgång..!
Rekar högsta punkten på Lugnet..
Schysst färd med schysst sällskap i schysst Merca!
Vilse på Sörmlandsleden
Vem älskar inte lite äventyr? Det bästa är att prova på något nytt och bara cykla på utan att bry sig.
Här om kvällen skulle jag cykla runt i Rudan, var tanken. Följa det orangepilade spåret. Efter några kilometer och lite bristfällig markering så körde jag in på ett annat orange spår. Tyckte det var lite konstigt. Fortsatte. Insåg att orangea skyltar med S, betyder nog Sörmlandsleden. Kollade på klockan. Perfekt, över en timme på mig. Jag trampar!
Så det blev Sörmlandsleden söderut från Rudan en bit, innan jag vände. Sjukt kul! Torrt för det mesta också. Rejält stökigt med push bike på några ställen. Absolut äventyr.
När jag kom tillbaka till Rudan hittade jag de orangea pilarna igen och fick en riktigt fin, kuperad upplevelse som aldrig ville ta slut.
Det blir mer av denna vara framöver!
Återigen raw naked, naturella bilder från ett träningspass.
Fint ledat!
Lite knivigt här..
Torrt och fint i spåret för det mesta!
Här över ett sumpträsk som snarare påminner om något ur Sagan om Ringen.
Hemmastigar
Det var ett bra tag sedan jag cyklade runt på hemmastigarna. Det har blivit alldeles för lite trampande där på sistone, helt enkelt. Så igår var jag bra sugen att klämma favoritstigarna i lite högre fart.
Slöt upp med Marcus S och Jonas och började trampa genom Sticklinge. I Trolldalen mötte vi Jocke som körde landsväg i stället, han ska köra Siljan Runt på 4 h. Halvroligt?
Jag tog en avstickare under tiden en av oss tog ett jobbsamtal. Hann med att reka ny stig, klämma kedjan, få in en stor gren i bakväxeln och köra en dryg downhillbrant, ehm, där jag klev av. Sedan trampade vi vidare och hade flyt.
Efter 1 h mötte vi upp Lidingö CK för tisdagsträning som för kvällen gick mot Gåshaga. En blandad tur med många fina passager och ett episkt sommarlandskap. Någonstans längst ut på ön blev jag nödigt sugen på en burk kall Cola. Med Marcus som guide for vi över stock, sten, uppför backar och nerför branter. Superhärligt. När jag kom hem med 2:20 på mätaren var jag rätt nöjd.
Sedan köpte jag massa läsk.
På’t igen ikväll, i söderort. Det blir en liten rapport om det senare.
Bilderna är helt naturell.
Bra cykling 