Högbobiken Winter

Jag är uppe i Sandviken med Angelica över helgen och vad är bättre än att passa på och cykla lite MTB i Högbo? Nu har vi tyvärr bara en fungerande MTB hemma, så det blev till att låna Åsas Cube under helgen (tack Åsa!!), vilket jag är tacksam för!
Efter en redig frukost så kittade jag och Angelica upp oss med bästa humöret och drog iväg! Det hade snöat rätt fint i Sandviken under natten, men det var i alla fall plusgrader och sol när vi stack ut 🙂
Tanken var att cykla via Hälsans stig bort mot Högbo, men när vi efter några km kom till ett träsk insåg vi att det var bäst att ta den blåsiga landsvägen i stället 😉 Vi övade lite kantvindsåkning på MTB och rätt vad det var så var vi vid Högbo bruk och de flertalet leder som utgår därifrån.
I Högbo finns det 3 st ”MTB-leder” – blå på 10 km, grön på 9 km och lila på 15 km. Den gröna är dock överlägset mest stig så valet var lätt. De inledande kilometrarna gjorde ingen glad, några cm nysnö på grusväg.. men sedan blev det bättre när gröna leden böljade upp och ner på riktiga stigar 🙂
Sista kilometern på gröna leden var så rolig så det gjorde vi en varvbana av för att få upp flåset lite.
Vi avrundade med ett varv asfalt (!) runt sjön för att sedan ta en fika (ovanligt mig 🙂 ) med Angelicas släktingar som bor här uppe. Vi cyklade cykelbana hem hela vägen från Högbo till Sandviken, vilket var mycket trevligare än landsvägen 🙂
Och väl hemma blev det schysst bastu, bubbelpool och bärtz. Kanondag.. 🙂
Grusvägsrally i det ljusa
Igår kväll vart det grusvägsrally i det mörka och idag blev det rally i det ljusa i stället. Jag passade på att sticka ut innan solnedgången och kan därmed säga att jag tränat i dagsljus på en vardag i Sverige i år. Skönt!
Det blev endast en kortis, men tillräckligt med flås ändå. Jag hade väl tänkt ta det lite chill och det gick bra så länge det inte var några backar, men som vi alla vet så är det fullt av backar på Lidingöloppsspåret.. 😉
Träffade på Lasse också på vägen ut, och Peter H på vägen hem. Ja, Lidingö är väl mitt andra hem.. 😉
Hur som helst blev det ett fint solopass innan jag stack iväg till Norvelo på andra ärenden.
I helgen väntar MTB i Högbo, någon hade visst redan varit där och tjuvåkt..
Grusvägsrally!
Både Emil och Henrik ville köra Lidingöloppsspåret denna onsdagskväll och jag var så klart inte sen att haka på. Vi fick sällskap av ytterligare en och gasade iväg på ett i princip heltomt spår! Det blev lite gasen i botten-känsla vid något tillfälle eller två, precis som det ska vara! Inget pers eller så på spåret ikväll, men riktigt kul och en fin adrenalinkick.
Jag älskar 26″ Sintesin som jag lånat tills vidare, riktigt grym cykel 🙂
Tack grabbar för en fin kväll! Det kommer mer av den här varan framöver.
Hyggligt händelserikt i Fiskartorpet..
Tisdag = ny kvällsträning med Maltes cykel. Kl 19 kör vi, på tisdagar lite snabbare så det passar dem som vill ha lite fart i benen!
Ikväll vart vi fem tappra som trotsade kylan och förkylningstendenser. Vi styrde omgående mot Fiskartorpet för att köra TT-banan där – kort, backig och intensiv. Tyvärr ligger det ett träd 10 m in från banans start och detta träd måste man under, efter det är det fritt fram att gasa på 🙂
Rätt kul egentligen hur livrädd jag var för det lilla drop:et i hoppbacken för ett halvår sedan i Fiskartorpet och idag fixar det lekande lätt utan att blinka.. dock krävs fortsatt övning på första långa uppförsbacken och så klart trappan (som dock verkar lätt att fixa på 29″).
Efter ett halvsnabbt varv i Fiskartorpet gled vi vidare mot Lappis och vad som skulle visa sig en småknepig stig där, längsmed vattnet. Först tar Hasse fel spår och hamnar i skogen, eller snarare 2 m längre nerför kullen. Sedan tänkte jag att lite blött på skrå över hällar inte skulle vara för knepigt och fick sota för det. Aj satan när knät tog smällen och strax därefter vart bakdäcket helt platt med 🙂
Så – hyggligt händelserikt. Min punktering var också en variant.. slangen satt fast i däcket och gick knappt att få loss! Någon hade sprutat punkaguck i slangen och sedan låtit grejorna ligga.. aja baja.
Trevlig kväll med Maltes-gänget!

Olof på en tidig Giant Trance!

Hasse ute i busken. Oklart om han knäckte trädstammen eller inte.. men han rullade vidare lätt efteråt ändå 🙂
Rekordsmash Stockby och lite distans
Årets bästa dag vädermässigt hittils och valet var ju givet – ut på stigarna någonstans och någonstans denna söndag blev återigen Lidingö och Grönsta där jag, Angelica, Anja och Nicklas började snurra ett varv medsols (alltså start sydöstraste delen av golfbanan i Sticklinge).
Vi kände alla omgående att vi var för varmt klädda – 12 plusgrader, sol och tät skog är inte kompatibelt med långärmat underställ, armvärmare och väst.. så det blev till att strippa ner lite extra och njuta ännu mer. Hade det varit tävlingsdag hade man givetvis kört kortkort..
Man har ett visst ansvar när man är guide och chef över GPS:en. Det ansvaret innebär att alla ska med. Så jag fick några meter extra (inte mig emot) i skogen, dock aningen nervöst när jag trodde jag tappat bort Angelica och inte hittade henne någonstans.. bara för att hitta Angelica med övriga två njutandes i solen i någon skogsdunge. ”Vi får nog sakta ner lite, Martin hänger inte riktigt med” fick Nicklas ur sig när jag hittade gruppen igen.. 😉
Hur som helst så snurrade vi på och jag hittade fler nya stigar idag, några extra bergshällar och en lite jobbig nerfart mot Grönsta gärde 🙂
Nicklas rullade hem efter någon timme och Angelica strax därefter, så Anja och jag styrde mot Bosön och MTB-slingan där. Underbar med uppförsbacke i halfpipe och sedan ännu mer uppför till toppen på Bosön, med grillplats och utsikt mot Vaxholm och vackra Bogesundslandet (det blir en annan gång). Slutligen avslut med skön snabb nerförslöpa mot vägen upp till Bosön.. det blir inte så mycket bättre!
Jag kände jag ville prova 29″ Haibike Greed SL ordentligt denna helg så efteråt styrde jag mot Stockby för att köra några varv snabbt där. Liksom, se hur det skulle gå med 29″ hardtail i kolfiber i stället för 26″ full suspension i aluminium.. det blev.. rekordslakt.
Jag påbörjade första varvet i Stockby med rejäl fart (förutom över de otroligt sura ridspåren fram till backen som inleder Stockby-varvet..), rätt vad det är piper Garmin.. och jag inser att den var stoppad. Bara att rulla tillbaka och köra om intervallen.. 😉 och den första intervallen gick riktigt snabbt. Så snabbt att förra rekordet på 14:17 rykte all världens väg och det nya blev 11:21.. trots att det studsade som tusan då dämparen förmodligen behövt lite mindre tryck 🙂 Det blev ett varv till något lugnare (men tillräckligt jobbigt ändå) innan jag snurrade hem rätt nöjd för dagen.
Dusch, ombyte, mat och sedan iväg på fler cykelärenden. Denna gång hämtning av en 26″ Sintesi tävlingsmaskin från 2000-talet som jag ska låna tills jag fått tag på en ny MTB inför säsongen.

Kändistätt på Lidingö idag. Henrik Sandén med sin nya Giant och Nicklas Kullberg med sin fina Specialized..

Angelica på familjära spår i Grönsta.

Angelica visar hur det ska göras på 26″.
Vårsol och noll vind på torra stigar!
Det har hänt något.. jag håller på att lära mig stigsystemet i Grönsta på Lidingö 🙂 Med betoning på ”håller på” 😉
Hittils har jag hängt en del med Maltes cykel och Hasse som kan Grönsta med förbundna ögon. Efter ett antal pass börjar man känna igen sig något. Att dessutom återbesöka stigarna själv med GPS-spår så blir det dessutom riktigt, riktigt bra. Och nu har det börjat ”lossna” för denna vilsna själ, så att säga 😉
Jag mötte upp Jocke Hörwing och Peter Hampus (äntligen kom ni ut på MTB en helg grabbar!) vid golfbanan i Sticklinge för att börja köra Grönsta medsols, lite mer ovant. Tanken för dagen var rätt lugnt då vi inte varit tipptopp senaste tiden. Och så körde vi, 3 st på varsin 29″. Jag med min Haibike, Peter på sin BMC och Hörwing på sin Trek. Hardtails, det fungerar över förväntan det med trots att jag endast kört på full suspension-bike sedan i september..
Och som våra hojar slukade rötter, stenar, hinder. Eller snarare Hörwings och Peters cykel då min skakade okontrollerat över minsta hinder, trots rätt tryck i framdämparen. Pysa ut mer luft och några snurr på rebound-reglaget så att tillbakastudsen blev långsammare och det blev bättre, tack och lov!
Rätt vad det var så blev det en avstickare med lite sly och kvistar och pang så rök Hörwings växelöra, inte för första gången tydligen. Stackare.. växelörat inte ens böjt utan knäckt rakt av. Pang! Så Peter och jag lämnade Hörwing som tog sig ut ur skogen för fot i stället. Rackarns trist avslut på en fin Grönsta-tripp! Lärdom: ha ändå med extra växelöra på träningspass.
Väl vid Grönstabacken så mötte Angelica upp oss. Peter måste ha blivit skrämd av hennes enorma lår och hårda blick för han drog hem direkt i stället för att fortsätta på de fina stigarna i Grönsta.. 😉 så jag och Angelica snurrade på ett ”motsols”-varv med slut vid golfbanan igen. Under tiden en och annan svordom från hennes håll. En 29″ är helt klart oschysst mot en 26″ i Grönsta, så vi bytte hoj en stund för att minska på svordomarna. ”Inte helt fel, bättre flyt över rötterna men ovant för mig”, var utlåtandet från Angelica efteråt.
Torrt, soligt och inte alls blåsigt. Helt klart rätt val en lördagsförmiddag!
2,5 h blev det för egen del, i maklig takt. Tack för det!
Torsdagsrajd Lidingö!
Ny kväll, ny pannlampsrajd på Lidingö! Vem kan låta bli, egentligen? Få, tydligen, då vi blev rekordmånga ikväll – hela 13 st (och då ändå två no shows!). Detta alltså i mars.. vilket i och för sig inte heller är så konstigt då stigarna är bättre nu än vad de var stora delar av hösten! Tack och bock för det.. 🙂
Emil från Maltes var planeraren för kvällen så vi styrde mot Elfvik på grusvägar. Det var väl utlovat något slags lugnare pass med teknikfokus, vet inte hur det blev med det, men vi vart ju rätt nöjda ändå efteråt 😉
Ut mot Elfvik i fin fart allt eftersom och där första biten stig, ny för mig och för flera andra. Perfekt, med andra ord. Knixigt, javisst. En och annan svordom så klart.. man blir ju lite sur på sig själv när man inte behåller ordentligt fokus. Skärpning!
Vi rajdade vidare mot Bosön där vi fick prova på delar av Lidingöloppet MTB, eller snarare den del av Lidingöloppet som faktiskt är riktig MTB (resten är ju grus, grus och åter grus..). Det var så kul så vi cyklade en nerfart två gånger innan det bar vidare i ”rännan” ner mot båtklubben och så avslutningen på det.
Kanonkväll i gott sällskap och alldeles lagom för en småförkyld rackare som en själv. Detta bådar gott inför säsongen!





































