Bra cykling

Fokuserad.. Foto: Johan Flodström

Sista Keps-deltävlingen, det har varit sjukt kul och så blev det även idag.

När vi passerade Kungens Kurva på väg mot Rönninge, absolut hällregnade det. Fy tusan. Vi hade en och annan som föredrog att vara hemma i stället för att trampa Keps Cup. Men när vi var framme, hade det slutat regna, och i skogen var det bra underlag!

Jag får en hygglig start igen, men slingriga grusvägar är inte min tekopp när jag har knappa 1,3 bar i däcken, som gjort för teknisk stig i blöt skog. Jag kör upp mig efter första varvet och håller min position, fjärdeplats, hela vägen. En bit in på andra varvet kommer LCK-Marcus med bra fart och han kör faktiskt in på en andraplats idag, grymt! Marcus körde också upp sig till en andraplats i totalen i H40. Inte konstigt med tanke på hans kapacitet. Grattis!

Flera varv ligger jag med en H40 som är stark på gruset, men svag på stigarna. Och så junior-Dennis, som gör bra ifrån sig och vinner totalen i sin klass. Vi är jämna. På deras slutvarv låter jag dem köra ifrån, innan jag går ut på mitt sista varv.

Sista varvet är ensamt. Det ekar i skogen 😉 Jag försöker hålla intensiteten, men börjar bli trött, och utan hejaropen från publiken så blir det lite som det blir. Jag behåller min plats enkelt och kör också upp mig till en tredjeplats i totalen i H30.

Från Lidingö CK hade vi även Martin B, som trampade runt fint i HSport.

Tack Rönninge MTB för en grymt fin Keps-bana, ny favorit för i år kanske! Solen lyste på oss och allt var frid och fröjd.

Knappt 11 månader kvar till nästa års Keps.

Strava

Undertecknad. Fotosekvens: Angelica Ek

Marcus Seyffarth här. Fotosekvens: Angelica Ek

Undertecknad. Fotosekvens: Angelica Ek

Blicken långt fram vid varvning. Foto: Johan Flodström

De tre musketörerna. H30, H40, H50 i LCK. Foto: Camilla Seyffarth

Premiär i Flottsbro för egen del, i år på kepsen hade vi dessutom det ganska torrt. Tack för det!

Flottsbro-banan är klart stökigast av deltävlingarna i Keps Cup. På gränsen till enduro vissa bitar, faktiskt. Det passar fint, tycker jag! Jag gillar att använda tekniken, trixa och hitta bra spår.

Till start från Lidingö CK kom Marcus i H40, Jocke i H50 och så jag i H30.

Jag får en småknackig start upp mot det jag benämner ”pilgrimsleden” – 250 m stenbök upp på kraftledningsgatan. Tyvärr väldigt oförlåtande mot de yngre med hardtail, så det studsades runt och klickades ur till höger och vänster. Jag fick en hygglig resa upp till slut och kunde börja jaga en grupp med åtminstone en konkurrent, Andreas.

Andreas och jag hade scoutat varvet och startbacken, som vi brukar göra inför Kepsarna nu. Nyttigt och skoj. Fick några bra tips att ta med mig till starten, tack för det!

In mot första varvet och jag blir omåkt av Kristoffer med fatbiken. Vad f-n! Är jag så långsam? Nja. Fatbiken har det enkelt i denna terräng. Jag ligger en bit bakom, ensam, och trampar sakteliga ikapp gruppen framför och går om bestämt, med fart. Därifrån kör jag sedan i princip solo resterande keps. Åker ikapp Ronnie, en till konkurrent i H30. Kör om en annan. Ligger och snackar med en junior en stund.

Roligaste partiet på banan är faktiskt efter konserten med dundrande musik från Bangs ”depå”. Skoj! Där går det svagt utför över rötter, lera och lite stenar, några hundra meter. Bara att dra på rejält och här märker jag att jag kör ifrån folk och ikapp andra. Så varje varv tar jag i lite extra här, för det behöver jag till de stökigaste partierna mot slutet på varje varv – där jag tar det så chill att jag nästan blir ikappåkt av sedan länge omkörde konkurrenter.. Det har börjat dugga nu också och blivit lerigt av alla däck, så det är lite halt.

Sista varvet fixar jag helt utan fotisättning och rullar in på förhoppningsvis en topp 5-placering i H30?

Strax efteråt börjar det ösregna. Bra timing!

Marcus gjorde sin kanske bästa keps i år och Jocke trampade på solo en del han med.

Strava

Ganska fina ben idag, så i starten på Keps Cup Muskö 2016 gör jag min bästa start någonsin. Kanske hjälpte det också att halva startfältet fastnade bakom en vurpa direkt i starten.. jag var bara några sekunder efter Friberg själv på toppen.

Hur som helst ligger jag fint bakom en Scott-kille (Johan Possman, 2:a eller 3:a i totalen) hela första varvet och det flyter på riktigt bra. Ett kanonvarv, helt enkelt, med ruggigt fint flyt och bra fart. Han har hittat några spår som är bättre än mina och det tar jag med mig till senare i loppet.

I sunkigaste lerhålet på banan, har jag nu ett grymt spårval och förbereder mig för det. Tyvärr står en deltagare precis där och tittar på alla förbipasserande. Jag hinner inte rätta till min kurs och kör rakt ner i sörjan och fastnar på någon rot. 5 pers tar sig om. Jag kan inte klicka i.
Lite längre fram flyger en junior över styret precis framför mig och jag går i backen igen. Jag kan fortfarande inte klicka i och ser 20-talet pers ta sig förbi mig, det känns så åtminstone.
I nästa lerhål är det jag som flyger in i skogen och då känns det hopplöst. Släpper förbi ytterligare cyklister, bland andra Lidingö CK-Marcus, som kör bra igen. Jag slår på pedalen för att få bort skit under skon. Till slut kan jag klicka i och börja jaga.

Men nu är jag trött, efter kanske 400 m med 3 incidenter och inte kunna klicka i. Ligger bakom konkurrent Ronnie i H30 och samlar krafter i ett varv, innan jag går om och börjar jaga övriga.

Jag kör i mestadels ingenmansland solo resten av loppet. Närmar mig en kille på slutet, men han var inte ens i samma klass.

Jag kör till slut in på en 5:e plats av blott 7 startande i H30.

Nästa gång ska min perfekta start hålla betydligt längre än första varvet.

Tack Muskö för en fin Keps-bana och tack Marcus för resesällskap!

Kanske min favoritbana i Keps Cup, är den i Tullinge. Snabb, varierad och allmänt kul, helt enkelt! I år är banan ännu bättre med en nybyggd kurva och flertalet tidigare blöthål igentäppta. Grymt!

Jag får en hygglig start på leriga grusvägen, men tappar som alltid i kurvan in på stigen. Jobbar mig sakta men säkert uppåt och går så småningom om Mr Keps 2015, Andreas, och håller mig där.

Halvvägs in på andra varvet är min LCK-polare Marcus ikapp. Jag vet att han alltid kommer ikapp efter att ha startat lite lägre ner i fältet. Han, jag och en CRT-Mård har sällskap till varvning när nämnd CRT klipper mitt framhjul i 90 graders vinkel och vi går i backen. Det bränner till riktigt härligt i rumpan med, hinner jag känna, innan jag sätter igång att jaga.

Resterande 3 varv kör jag mest i ingenmansland. Knappt någon tar sig om och jag tar inte om mig någon heller. Jo, några enstaka som inte kör i min klass.

Mot slutet på sista varvet har jag sikte på en åkare framför. Han är trött, så jag tänker att det är nog varvning. Inte då! Jag är precis ikapp vid mål och inser då att det är H30-konkurrenten Ronnie, som gjort ett suveränt lopp idag!

Som alltid kul i Keps Cup och idag extra händelserikt. Nu laddar om inför morgondagens Muskö-Keps.

Tack Tullinge för arrangemanget!

Jag besparar er bilder på min fina rumpa. Finns att se på annat håll på Interwebz.

Strava

Skönt häng med Hampus o Seyffarth innan start.

Foto: Kristoffer Ingemanssson

Foto: Kristoffer Ingemanssson

Foto: Kristoffer Ingemanssson

Representing Lidingö CK! Foto: Eva Hörwing

Keps Cup är tillbaka efter ett kort uppehåll! Äntligen. Denna gången med Södertälje CK som bjöd på en fin bana, som alltid när SöCK ordnar ett lopp.

De snabbaste grabbarna snackade inför start om att ta det lite lugnt i startbacken och det blev någorlunda lugnt ända upp till toppen på ”Ragnhildsborgsberget”!

Lidingö grabbmaffia..

Jag var in som nummer 11 på stigdelen av backen och där blev det lite knixigt när juniorerna m fl inte kunde cykla ordentligt. Jag klarade mig bra och hittade en vettig position att ligga i när 6 varv sedan skulle avverkas i H30 – pust!

En bit in på första varvet har jag några snabbingar bakom mig som vill jag ska öka. Jag försöker hålla tempot lite högre och sedan blåser de om på en av flera bra grusvägsrakor där det just är enkelt att köra om. Utmärkt XC-bana alltså, då det är över 90 cyklister som trängs och ska samsas på stigarna och köra om varandra.

Jag tar sikte på min LCK-kompanjon Marcus S, som är ruggigt snabb denna säsong. Han försvinner iväg och jag trampar på solo. Varje varvning hör jag hejarop från flera håll, tack för det alla! Grym uppbackning.

Samme LCK-kompanjon får punktering och jag slänger åt honom mitt kit som jag alltid har med när jag cyklar och tävlar. Med extra allt – patroner, avkrängare, silvertejp, buntband etc. Varvet senare kommer han ikapp och vi sällskapar sista 2,5 varven mot mål. Jag tar sikte på Olov, Cannondale-cyklisten i samma klass. Han börjar bli trött och jag känner mig bara piggare och piggare. Hur går det till?!

Peka fingret till punkteringar och kedjetapp!

Ut på sista varvet och jag har krafter kvar, så jag tar i rejält, kör om min H30-konkurrent OCH får bra lucka på gruppen om fyra jag låg i. Tyvärr hjälper det föga då jag i en av loppets sista kurvor får första kedjehoppet på kanske ett år och tappar alla placeringar 😦

Oklart vilken placering jag fick, men jag skulle tippa på runt en femteplats igen.

I Lidingö CK trampade alla på bra, med en extra eloge till Eva som fick köra 4 varv i stället för 2 och var längst ute av alla från LCK.

Tack SöCK och alla medcyklister för en fin dag!

Strava

Arbetskollegorna, Uffe till höger till vardags världselit inom multisport..