Bra cykling

Lidingötisdag och siktet inställt på lugnare tur för egen del, inte helt dumt då det är precis vad som står i planeringen för denna vecka.

Jag, Angelica och Christian rullade ut från Gärdet mot Lidingö och det kändes konstigt bra i ben och kropp. Förstod inte riktigt varför. Väl på samlingen var vi över 30 pers vilket var kul att se 🙂

Mindre kul blev det dock i min och Vilmas mellangrupp när vi cyklade på södra Lidingö – vi var en alldeles för stor grupp och det var svårt att få till bra cykling och det var nära ögat flera gånger. Inte okej och något vi definitivt tar en närmre titt på till nästa gång och hastigt ändrar på. Södra Lidingö passar sig för grupper om 5-6 st kanske på ett led och sällan något annat. Det är alldeles för knixigt och trångt för att det ska kunna bli säkert på annat sätt.

Vi klarade oss bra ändå i finvädret och kunde sedan få upp såväl tempo som säkerhet på klassikern Södergarn-Elfvik tur och retur. Ju längre kvällen led, desto bättre kändes det. Ute på Djurgårn blev det fincykling deluxe i lugnt tempo. Vi drog dock 2 punkor så det blev lite hackigt innan vi kunde avsluta med after bike vid Djurgårdsbron 🙂 Nästan så det kändes fel att avsluta ett så lugnt pass med macka och öl i solen, men det är väl aldrig fel med lite socialt umgänge 😉

Roligast idag: att se Alex tillbaka såväl gåendes som på cykel! Alex var med om en hemsk olycka för 2 veckor sen när han cyklade, men är nu på väg att bli återställd. Tack för det! Nästa gång jag ser dig på cykel får du ha hjälm på dig, Alex.

Tråkigast: Osäkerheten på södra ön. Gillar det inte alls.

Alla bilder från kvällen här

Dock var jag inte så speciellt solo ändå under söndagsförmiddagen, för Färingsö kryllade av cyklister på årets kanske finaste cykeldag hittils? Hur som helst så blev det kort-kortpremiär för mig i Sverige i år och den brännan svider lite, lite idag. Det var det värt 😉

Tanken var att kliva upp vid halv 7-snåret för att ta mig ut Brostugan och köra Hofvet-träning. Jag hörde dock aldrig väckarklockan och vaknade först vid 09-tiden. Antar att kroppen och hjärnan behöver lite vila nu, så semestern som är på gång kommer riktigt, riktigt lägligt efter denna otroligt svåra vår.

Välkomnande vy från Nockebybron.

Solo på Färingsö. Bränna på i all hast och stress för att jag inte kunde göra annat. Ta det lugnt ingick inte riktigt i planen när jag blivit ”försenad”. Hejja på Hofvet-klungan och Lasse när de var på väg hem. Bränna vidare och cykla ikapp fler cyklister som tagit sig förbi. Ända ut till Kungsberga och liten repris på min och Edvards mörkerdistans från i vintras.

Tillbaka vid Svartsjö och några färgglada Team Rynkeby-cyklister pockade på intresset, så det blev en snabbfika med Froosh som intag innan det var dags att cykla hemåt den svåraste biten – i ca 10 sekundmeter motvind över fälten, slitigt!

Cykelparkerat var det här. Team Rynkeby för Barncancerfonden.

På hemvägen stötte jag på Kent och Stefan och vi tjattrade lite om Italien-resa och lite allt möjligt.

Kent med Stefan! Kärt återseende.

När jag kom hem var jag rätt slut efter drygt 3 hårda timmar och nästan 10 mil på 2 hjul i blåsten.

Kort och hårt har blivit min melodi senaste tiden för att bygga upp kroppen och musklerna igen efter ca 10 sjukveckor i år. Så även denna lördagskväll som bjöd på fantastiskt väder och en överraskning.

Jag startade hårt och efter 1 varv såg jag en rätt okej cyklist snacka i telefon vid sidan om vägen. Efter 2:a varvet anslöt han, Daniel Rytz. Vi hade lite olika intervaller, Daniel körde fyror medan jag körde komplett Kaknäs-temposträcka (ca sub 6:30-7 min för ett varv lite beroende på hur man räknar). Fyrorna startar vid trafikljuset på Lindarängsvägen och avslutas vid Kinesiska ambassaden strax innan Tekniska muséet.

Efter fyra intervaller rullade vi upp på Gärdet där Angelica anslöt för rull på Lidingö, neråt Gåshaga till i lugnt tempo. Bra för Angelica med då hon tävlar under söndagen 🙂

Mina intervaller då? 7:00, 6:30, 6:24, 6:37 på Kaknäs-tempot med start trafikljuset.

Erik S håller koll på mellangrupp efter spurter på Tallinkpiren.

Det är inte ofta jag fått känna av hur det är att släppa lucka eller tappa rulle. Men på denna veckas tisdagspass med Fredrikshofs Lidingögäng fick jag vika ner mig 2 gånger. Mitt försvar? Första passet med snabbgruppen för i år..

Det är riktigt bra att vi är så många som fortsätter cykla även efter vad många betraktar som årets sporthändelse alla kategorier, Vätternrundan ;-). Igår var vi uppåt 30 pers som nekade det våta underlaget och de hotande molnen och tur var väl det, det enda blöta vi fick på oss var stänk från vägen och Rodnys svett när han jagade Strava-KOMs. 😉

Rodny, Lars-Erik och jag tog snabbgruppen denna tisdag och passet  blev en rejäl urladdning för egen del och sporrades såklart extra av att Brostugan-Jesper kom och gjorde livet surt i backar och på platten, samtidigt som alla skulle visa vilken fin form de var i. Jag? Blott 5:e träningspasset på 2 veckor p g a flytt.

Jonas R och Lars-Erik ledde snabbgrupp tillsammans med undertecknad. Lars-Erik kan ligga i ungefär 40 km/h hur länge som helst (så länge det är platt, säger han)

Extra kul var det också att se Lidingögruppens grundare Lasse tillbaka efter (ej cykelrelaterad) skada, samt Erik S som är tillbaka från en tids sjukdom. Det är svårt det där med att få ihop vardagsliv, jobb, träning och hälsa..

Lasse var tillbaka på CX i väntan på ny hoj.

Det blev en ganska normal Lidingötisdagsrunda med fartsträckor Södergarn <-> Elfvik, Södergarnsbacken, Askriket med brantaste backen på Lidingö, Kyttingebacken, Abborrbacken, spurter på Tallinkpiren och slutligen Djurgårn runt.
Benen var rejält möra på flera av oss på slutet och Lars-Erik höll farten uppe runt Djurgården kan man säga. Väl tillbaka vid Gärdet drog jag igång en spurt som innebar kramp i högerbenet det sista som hände på passet. Hoppas det är en måttstock på att man kört hårt och bra snarare än att man tränat för lite i år..?

Peter Hampus bytte till mtb mitt under passet. Variation förnöjer!

Erik S och Christian spurtade om åtråvärda prestigepriset på Piren 😉

Bäst: vädret och att vi var så många på vägarna
Sämst: Det psykologiskt tunga i att släppa lucka

Också bra: att plocka Strava-KOMs trots dålig form

Här är min Strava-registrering för rundan

Givetvis blev det massa foton också, de finns här: Foton Lidingö tisdagsträning 26 juni 2012