”Varför kör inte du Vätternrundan”?
Jag har egentligen inte lust att skriva detta, men nu kan jag inte låta bli.
Jag vet inte hur många gånger denna säsong jag fått frågan ”Varför kör inte du Vätternrundan?”. Varje gång har jag svarat något i stil med att jag haft andra ambitioner denna säsong och att Vätternrundan inte är för mig. I vissa fall har jag radat upp anledningarna till att inte köra Vätternrundan, trots att jag turligt nog ändå haft världens panggäng i form av Fredrikshofs Lidingögrupp + vänner att eventuellt cykla med ändå.
Nu läste jag också Åsa Erikssons bloggpost om sin ”Vätternrunda” på Kadens och hon och jag delar samma uppfattning om Vätternrundan:
Vätternrundan är ett överskattat lopp som är för långt, för tråkigt och för farligt.
Personligen tycker jag också att arrangemanget har en del övrigt att önska, med tanke på hur mycket tid och pengar man lägger ner i cyklingen om man ska satsa på Vättern.
Jag har cyklat runt sjön två gånger (2010 och 2011) och det räcker bra för mig, trots att jag vet att jag kan få cykla ihop med gänget som tar det säkrast av alla runt sjön.
Med det skrivet vill jag ändå säga att jag imponeras stort av alla som startade Vätternrundan i år, det verkar ha varit en rent utsagt förjävlig upplevelse för de flesta, även om många nått sina mål. Väldigt många av mina vänner gjorde en helt fantastisk och fanatisk insats, bra jobbat!
Tänk dock på att det finns andra lopp än Vätternrundan, lopp som förmodligen är betydligt roligare och ger en fantastisk upplevelse. Jag hoppas att dessa lopp får mycket mer uppmärksamhet i framtiden! Några exempel: Tour of Jämtland Cyclosportive i Sverige, La Marmotte och exempelvis fantastiska Viking Tour i Norge, där man kan få prova på enskilda etapper. Men listan kan göras lång.
Jag tror helt enkelt på att andra upplevelser än Vätternrundan år efter år kan ge betydligt mer i slutändan, och att det kan vara värt att prova på annat också!
PS. Fritz Olsson på cykelbloggar har mycket att säga om Vätternrundan, det är bara att läsa på hans blogg!
Lycka till i helgen!
Ni är många av mina läsare som kommer att cykla Vätternrundan nu i helgen, ett stort lycka till!
Hoppas på det bästa vädret (även om det ser sådär ut just nu) och en bra tur på 2 hjul de 30 milen runt sjön. Ha kul på ett säkert sätt! Jag kommer att följa er så gott det bara går.
Själv är jag iväg på konferens med jobbet och kommer sedan tillbaka till nyinflyttad lägenhet.
Lycka till nu!
Tokintervaller på Piren med Hofvet Lidingö
Jerka föregår med utmärkt exempel och visar stilen.
Några dagar kvar till Vätternrundan för kanske 95 % av Sveriges cyklister och det var ändå dags för tisdagsträning med Fredrikshofs Lidingögrupp, som alltid tränar!
Peter och Mic tog i sedvanlig ordning snabbsnabbgruppen ”SUB 8” med som Vilma uttrycker det ”mycket kolfiber och högprofilhjul” i gruppen, medan Richard, Vilma och jag delade på knappt 20 cyklister som ville ta det lite lugnare. Eller ja, delade och delade – det var bara jag och Johannes som ville köra backintervaller på Lidingö så vi föll för grupptrycket och körde Vilmas föreslagna spurter på Tallinkpiren (x 10) och lugnt på Djurgårn efteråt.
Delar av ”min” mellangrupp – Markus, Kristian, Lotta
De där spurterna på Tallinkpiren tog, för övrigt. 7 av dem blev mestadels stenhårda till väldigt hårda och min grupp och jag var nästan slutkörda med hälften av de 10 intervallerna avklarade.
Återigen förklarade jag mitt tycke för att rulla vidare direkt efter en intervall istället för att stanna upp helt och hämta andan – om man rullar vidare lär man kroppen att återhämta sig samtidigt som man fortsätter att cykla, något som är mycket viktigt när man cyklar diverse lopp och tävlingar där man såklart inte stannar efter en tokförning 🙂
Vilma återhämtar sig med att stå stilla 😉
Peter E hade kraft över och spexade i slutet på en spurt 😉 Kul att se dig igen, Peter!
1,5 h träning räcker helt klart när man kör kort och stenhårt. På slutet lyckades jag t o m gå upp i delad KOM-ledning med mig själv i Värtabacken/Kampementsbacken, en backe som jag nästan alltid avslutar mina rundor med 🙂 Inte dåligt!
Vilma har också bloggat om kvällen: Sista passet inför Vättern
Gruppetto med Hofvet från Slagsta
Jag har hört en hel del gott om Gruppetto-rundan med Fredrikshof och tänkte det var dags att testa när en ny runda utannonserades på forumet.
Jag fick skjuts till Slagsta på morgonen, det ville sig så väl att Lida Loop var i närheten och att min skjuts Angelica var så snäll. 🙂 Väl vid färjelägret så var det redan massa cyklister där, trots att jag var 10 min tidig. När färjan från Ekerö kom så blev vi dubbelt så många, vilket gjorde det naturligt att dela upp oss i två grupper – en som skulle köra lite längre och snabbare, en som skulle köra lite kortare och långsammare. Efter genomgång och lite velande från min sida valde jag till slut den längre rundan under Gunnar Larssons ledning.
Vi var nog 16 cyklister av olika styrka som tog oss an motvinden/kantvinden söderut på stundtals riktigt fina och tomma vägar. Inte helt vanligt om man som jag är van med tex Roslagen 🙂 Vi vände strax söder om sjön Sillen vid Trosa och fick på så sätt medvind hem. Då ökade vi istället intensiteten och passet blev till slut en fin genomkörare för samtliga, tror jag!
Fikat i Saltå Kvarn var riktigt smart då vi dels behövde få i oss lite energi, snacka lite cykel och så hade vi den goda smaken att få ösregn precis under fikat och knappt något regnstänk efteråt när vi skulle sätta igång igen – visst, blöta vägar men hur ofta har man egentligen sådan här tur? 😉 Något för oss i Lidingögänget att anamma bättre, tur med vädret alltså!
Jag gillar egentligen inte att fika mitt i ett pass, men en våffla med hemmalagad glass fick jag i alla fall i mig innan vi avslutade med kortaste vägen hem på de till en början blöta vägarna.
Starkast för dagen var nog utmärkte plattåkaren Göran D. Jag kände mig rätt fräsch hela passet, trots 1 vecka med förkylning och längsta passet sen början på april – och kunde efter Slagsta ta mig hem med god fart på cykelvägar till innerstan 🙂
16,3 mil varav 14 mil med snitt 34 km/h måste ses som godkänt. Här är min Strava-registrering för rundan.
Tack Gunnar för ledningen!
Bilder
Alla foton från rundan ses på min Flickr: Gruppetto med Hofvet från Slagsta 11 juni!
Åter på 2 hjul och tempotest
Jag har inte direkt tur med hälsan denna säsong, denna gång har det varit en förkylning som satt stopp för träningen. Dock har jag kommit ut de två senaste dagarna ändå, med Angelica som närmsta vapendragare.
I onsdags rullade vi lite lätt på Lidingö, även om det stundtals inte var så lätt. Jag upptäckte i alla fall att jag inte kan ge mitt allt på intervaller, inte helt otippat. Sedan låg jag på Angelicas rulle mellan Södergarn och Elfvik, den 2,8 km långa ”temposträckan” där vi på Lidingö (ja, jag säger vi fast jag inte bor där men är ledare i Fredrikshofs Lidingögrupp) har myntat SUB 4 som ny innebörd. Dvs ta sig an den sträckan och slå 4 min. Det gjorde jag och Angelica inte, det blev 4:23 om jag inte minns fel!
I torsdags kväll blev det tempoträning, men först lite före träning-mat innan vi gjorde en repris på en marsmorgon och tog bilen (!) ut till Gillingebanan för att köra tempo Angarn-Roslagsstoppet och tillbaka igen. Vi tog det lugnt i skymningen, stötte på 2 Hofvet-klungor och 1 VCK-klunga och undrade varför en tempobana är så backig 😉
När naturen kallade på mig släppte jag iväg Angelica på tillbakavägen, så jag fick jaga lite för att komma ikapp och få lite sällskap söderut i alla fall. Hon har bättre tryck i pedalerna i år än tidigare, helt klart! Med ett par kanonhjul till tempo-SM kan det också bara bli än bättre 🙂
De tempopinnar jag köpte i vintras var tyvärr pajj i gängorna 😦 Men jag har kvar tempopinnarna jag lånat av Karin sen förra året, tack för det!
Helt klart en schysst kväll även om min kropp inte alls ger mig de signaler jag vill ha just nu. Ok, benen är väl hyfsade, men resten är under isen. Det är bara att kämpa vidare..!
- Undertecknad + Angelica vid Angarn
- Angelica på tempobanan Stoppet-Angarn söderut
- Collage från Askriket 😉
Backintervaller x 7 på Lidingöträning
Ledsen för lite sen bloggpost och bilduppladdning, men plikten kallar extra mycket i och med jobb och arrangemang kring flytt mm 🙂
Hur som helst – ny tisdag och ny träning med Hofvets Lidingögrupp. Vi ledare samlades 30 min innan träning för att snacka ihop oss om det tämligen angenäma ”problemet” att vi har så många på våra träningar och att Lidingö inte riktigt räcker till. Mycket bra diskuterades och ni som var med fick höra en hel del av det under genomgången. Ni som inte var med, tänk bara på att komma i tid till nästa genomgång inför träningen så får ni reda på allt ni behöver veta 🙂
Vi delade som vanligt in oss i en mängd grupper och med samtliga ledare närvarande samt ca 55 cyklister på plats blev det rätt enkelt under kvällen – inga krusiduller, bara tuta och köra (cykla).
Jag tog en mellangrupp som mestadels körde intervaller på vår intervallsida av ön (tänk Fågelöudde, Södergarn, Trolldalen, Sticklinge och Abborrbacken, och då tog vi ändå inte Kyttingebacken).
Något som jag gillar att göra när det är intervallträning på gång, är att pausa väldigt lite. Absolut ska man få återhämta sig, men jag föredrar att göra det rullandes istället för att verkligen pausa. På så sätt får man igång benen direkt efter en intervall och lär kroppen att återhämta sig medan man verkligen cyklar – en jätteviktig egenskap att ha. Sedan är det klart att tar man i 100 % i en backe så blir det jobbigt..
Vi tog i alla fall lite kortare pauser än normalt sett och körde åtminstone ganska lugnt mellan backarna så att alla fick lite återhämtning. Dock märkte jag när vi kom till Trolldalen att det flämtades både här och var i gruppen redan då, ber om ursäkt för det och ser till att det blir lite lugnare körning nästa gång 😉
Vi avslutade som vanligt med Djurgården utan spurterna på Tallinkpiren, det hann vi inte med. En perfekt kväll och många var slutkörda men glada 🙂
Tack alla i gruppen – riktigt fint kämpat – och tack Åsa samt Björn för hjälp med ledningen!
Fotat
Som vanligt åkte kameran fram, samtliga bilder finns i mitt Flickr-galleri för kvällen: träning 29 maj.
Här är ett urval:
- Ny ledare på G, Lars-Erik presenterad!
- Ledarsamling var det här. ”Vilken färg ska man ha på strumporna?” viktig fråga. 😉
- Erik: ”Öka takten oftare!!”
- Björn tillbaka!
- Ner mot hamnen i Askriket för att sen plocka Lidingös brantaste backe!
- Trolldalen nästa.
- Äntligen är Trolldalsbacken slut!
- På’t igen i Sticklinge.
Strava
För dig som inte hittat till Strava än – registrera dig och använd Strava-appen i din smartphone (med fördel iPhone/Android) eller om du har en GPS och laddar upp dina träningsfiler på sajten. På så sätt kan du jämföra dig själv i backar och på vissa sträckor – samt jämföra dig med andra på Strava. Vi blir fler och fler där och det är en kanonsajt med ett bra upplägg!
Här är min Strava-runda från i tisdags
EDIT: Min ledarkollega Vilma har också bloggat om en annan mellangrupp ”SUB 9” (som var snabbgruppen förra året) som hon och Erik S ledde i tisdags.
Återhämtning i förorten efter intensiv helg
Lugn återhämtningstur stod det på träningsschemat i söndags och vad passade bättre då än att glida iväg och inspektera arenabygget i Solna dagen efter en Eurovision-vinst?
Sagt och gjort irrade jag omkring strax norr om stan – jag hamnade vid trevliga Lötsjön, cyklade vidare in i otaliga återvändsgränder (Stockholms stad, kan ni inte skylta bättre?) och stötte på allehanda roliga prylar här och var. Några gånger brände jag på lite också bara för att benen skulle få jobba lite, lite extra 🙂
Till slut hittade jag Friends arena där det kommer kosta 800 kr för en biljett på långsidan när Sverige möter England i fotbollslandskamp i november. Men så långt kom jag inte såklart, allt var ingrindat 😉
Här är vad jag hittade på min runda:
Golf förbjudet i parken? Nä men vad f-n, det visste jag inte!
Finfina Lötsjön precis vid Duvbo i Sundbyberg. Här får man icke bada, men inte såg jag en skylt om det 😉
Friends Arena är snart färdig. Årtusendets larvigaste namn, hoppas arenan är bättre!
Här får alla ligga!






















